I en rapport från SKL
(Sveriges kommuner och landsting) uppges 60
procent av alla beslut i ett vanligt svenskt kommunfullmäktige påverkas,
direkt eller indirekt, av EU. För landstingsfullmäktige är siffran 50 procent.
Tre danska forskare uppskattar att omkring 80 procent av det danska folketingets beslut baseras på olika EU-direktiv. Troligen är siffran i Sverige ungefär densamma.
Ett exempel på EU:s inflytande är olika upphandlingar. I en färsk LO-rapport visas hur tre stora infrastrukturprojekt, med Trafikverket som huvudman, genomförts till mycket låga kostnader på grund av att de entreprenörer som anlitats haft anställda från låglöneländer. Hälften av arbetarna i de tre projekten, Norra länken och Citybanan i Stockholm samt Citytunneln i Malmö, var skatte- och avgiftsskyldiga i ett
annat land än Sverige. Det finns uppgifter om att de utländska arbetstagarna, i vissa fall, endast haft 55 procent av den bruttolön som de svenska arbetarna haft.
Vid dessa upphandlingar följs LOU, lagen om offentlig upphandling, som är en implementering av EU:s upphandlingsdirektiv. Dessa tillåter inte att det offentliga tar sociala hänsyn vid upphandling – istället är det det lägsta anbudet som ska antas.
– Skattemedel ska inte användas på ett sådant sätt att de bidrar till lönedumpning och osund konkurrens, säger Per Bardh, LO:s avtalssekreterare i en kommentar till LO-rapporten.
Den ekonomiska krisen har fått EU att ytterligare utöka sina maktambitioner. På Europeiska rådets toppmöte i oktober slogs fast att EU ska granska medlemsländernas statsbudgetar, men även att EU ska kunna lägga sig i lönebildning samt hur den enskilda medlemsländernas pensionssystem fungerar. Länder med budgetunderskott ska kunna straffas med miljardböter. Även icke-Euroländer som Sverige kommer att kunna drabbas.
Källor:
Kritiska EU-fakta sept 2010
Läs mer om EU-frågorna på:
http://www.nejtilleu.se/kef/kef119/KEF119.pdf