I oktober 2010 fick bara drygt 35 % av de arbetslösa a-kassa, en siffra som kan komma att sjunka till 25 %. Många arbetslösa hamnar istället i olika program med aktivitetsstöd – eller tvingas leva på socialbidrag.

Anledningarna till raset är att färre är medlemmar i en arbetslöshetskassa, att ersättningskraven har blivit hårdare samt att fler utomeuropeiska invandrare kommit till Sverige under senare år (DN 29/1-11).

Den borgerliga regeringens, och framför allt Folkpartiets, förslag för att motverka detta är att införa en obligatorisk a-kassa för alla. En parlamentarisk utredning har fått i uppdrag att fram till 2013 se över både sjukförsäkring och a-kassa.

Sedan den borgerliga regeringen tillträdde har den, med början 2007, infört flera försämringar och hårdare villkor i a-kassan.

• Kraftigt höjda medlemsavgifter till a-kassan,
• Man måste nu arbeta 80 istället för 70 timmar/månad i 6 månader,
• Studier är inte längre a-kassegrundande,
• Deltidsarbetslösa får stämpla i högst 75 dagar,
• Överhoppningsbar tid har kortats från sju till fem år utom för långtidssjuka som nu fått 10 år överhoppningsbar tid. Men det kommer att minskas till fem år 2013,
• Tidigare hade arbetslösa en förhöjd ersättning under de första 100 dagarna av sin arbetslöshet men det har tagits bort,
• Efter 200 dagars arbetslöshet sänks ersättningen till under 80 % av tidigare lön.

De nya reglerna har gjort att många arbetslösa hamnat i olika program med aktivitetsstöd – vanligast är Jobbgarantin för ungdomar och Jobb- och utvecklingsgarantin (läs mer nedan). Många arbetslösa tvingas också att vända sig till kommunerna för att få försörjningsstöd.

När Alliansen genomförde försämringarna på a-kassan var deras uttalade mål att fler människor skulle få ett arbete och färre skulle leva på a-kassa. Utifrån detta mål har regeringen misslyckats kapitalt. Både den öppna arbetslösheten och antalet människor i program med aktivitetsstöd har ökat sedan år 2006 (se tabell).

Men på ett djupare plan handlade försämringen av a-kassan om att försvaga fackens ställning. Den kraftigt höjda a-kasseavgiften innebar att många valde att lämna facket och stanna kvar i a-kassan, av ekonomiska skäl. Idag är de flesta a-kassor kopplade till fackföreningar. Detta gör att facken har kontroll och inflytande över a-kassan, men även över de arbetslösa. I takt med att antalet arbetslösa som får ersättning från a-kassan minskar, minskar även fackföreningarnas makt och inflytande i samhället. Istället för att ersättningarna administreras av facken är det stat och kommun som tar över. Lägg till detta förslagen om obligatorisk a-kassa för alla. Även denna kommer troligen att administreras av staten – vilket ytterligare för bort makt från fackföreningarna.

Faktarutor

Antal öppet arbetslösa
Dec 2006        201 061
Dec 2010        216 020

Antal i program med aktivitetsstöd
Dec 2006           76 442
Dec 2010        190 588
(Källa: AMS månadsstatistik)

Jobbgarantin för ungdomar

FAKTA Ungdomar (16-24 år) som varit arbetslösa i mer än 90 dagar hamnar i den s.k Jobbgarantin för ungdomar. De som deltar i detta program har rätt till aktivitetsstöd. Ersättningsnivåerna är annorlunda än ersättningsnivåerna i arbetslöshetsersättningen. Redan efter 100 dagar sänks ersättningen till 70 %, för att efter 200 dagar sänkas ytterligare, ned till 65 %. Särskilda regler gäller för dem som har barn under 18 år, vilket innebär att ersättningsnivån sjunker långsammare. Aktivitetsstödet kan dock inte bli lägre än 320 kr/heltidsdag, vilket är grundbeloppet i a-kassan.

Den som har fyllt 18 år men som inte har rätt till arbetslöshetsersättning
får istället s.k utvecklingsersätt-ning under sitt deltagande i Jobbgarantin för ungdomar. Denna ersättning är mycket låg och går knappast att leva på.

Från 18 år t.o.m den 30 juni det år man fyller 20 år är utvecklingsersättningen 136 kr/ersättningsdag. Detta motsvarar endast ca 3000 kr/månad! Saknar man däremot slutbetyg från gymnasiet har man endast rätt till 48 kr/dag – lite drygt en tusenlapp i månaden. Från och med 1 juli året man fyller 20 år har dock alla rätt till 136 kr/dag. En klen tröst är att utvecklingsersättningen i alla fall inte är skattepliktig. Är du under 18 år utgår ingen ersättning, utan du förväntas bli försörjd av föräldrarna.

Jobb- och utvecklingsgarantin

FAKTA Den som varit arbetslös i mer än 300 dagar (450 dagar i särskilda fall) hamnar i den s k Jobb- och utvecklingsgarantin. Den som är med i denna får aktivitetsstöd. Aktivitetsstödet för den som haft a-kassa innan kan inte bli lägre än 320 kr/heltidsdag, vilket är grundbeloppet i a-kassan.

För den som kommer in i Jobb- och utvecklingsgarantin direkt efter Jobbgarantin för ungdomar, och som aldrig haft a-kassa, blir det fortsatt utvecklingsersättning fram till 25 år och sedan lägsta aktivitetsstöd, 223 kr/dag. För den som inte har rätt till arbetslöshetsersättning eller slutar betala till a-kassan, lämnas aktivitetsstöd bara under de första 450 ersättningsdagarna i Jobb- och utvecklingsgarantin, det som brukar kallas för fas 1 och fas 2. Den allra mest utsatta gruppen är de som hamnar i Jobb- och utvecklingsgarantin, fas 3. Endast de som under fas 1 och 2 hade rätt till a-kassebaserat aktivitetsstöd får ersättning från Arbetsförmedlingen även under fas 3. Övriga kan delta i fas 3 men då utgår ingen ersättning från Arbetsförmedlingen. Det betyder att den sistnämnda gruppen får vända sig till kommunen för att få försörjningsstöd, låna från släkt och vänner eller leva på egna sparpengar.