När de ekonomiska problem, som utlösts av skuldkrisen i eurozonen och i USA samt nedgången i världsekonomin, nu också når Sverige ställs frågan: vem kan försvara jobben? Varken Alliansregeringen eller den socialdemokratiska oppositionen har hittills visat något program mot den krisande ekonomin.
De ekonomiska prognoserna för Sverige 2012 har skrivits ned av alla bedömare. Mest pessimistiska är prognosmakarna på Nordea som tror på en tillväxt på 0,8 procent. Med andra ord en nästan utraderad tillväxt. Enligt Nordea kommer också arbetslösheten att öka under nästa år. Mer optimistiska är statliga konjunkturinstitutet (KI) som tror på en tillväxt på 1,9 procent under 2012. Men KI har, i sin prognos, ett ”alternativt scenario” som baseras på ”en betydande sannolikhet” att skuldkrisen i euroområdet fördjupas. I detta alternativa scenario blir tillväxten för svenskt vidkommande strax över noll under 2012. Fortsatta problem i den grekiska ekonomin och därmed i flera europeiska banker talar för att KI:s ”alternativa scenario” kommer att bli huvudscenariot.
Krisen har redan börjat drabbat företagen. Ett av många exempel är att Volvo PV, i början av september minskade veckoproduktionen med 275 bilar. Bara där försvann 250 jobb. Symptomatiskt nog drabbade minskningen endast anställda i bemanningsföretag. Ungefär samtidigt begärdes Saab Automobile i konkurs. Den utdragna Saab-krisen understryker regeringens oförmåga att göra något åt avindustrialiseringen av Sverige och att försvara jobben.
Även om det mesta talar för att nedgången 2011 inte kommer att ha samma snabba förlopp som när krisen inleddes 2008, så hotar en längre period av låg tillväxt, ökad arbetslöshet och attacker på välfärden. Redan 2008 stod det klart att Alliansregeringen inte förmådde att försvara jobben. Det man gjorde var att stötta bankerna, sänka skatterna och slå mot sjuka och arbetslösa. Jobben försvann i alla fall. Inför denna nya fas av krisen står regeringen ännu mer handfallen när det gäller att försvara jobben. Regeringen tvingas nu backa från nya skattesänkningar och säger sig ångra en del av angreppen på de sjukskrivna.
Alliansen har tappat styrfarten. Juholt och S har, å sin sida, ännu inte fått upp styrfarten. Då oppositionen, än så länge, inte presenterat något alternativt program mot krisen måste Sveriges löntagare ställa sig frågan:
– Vem kan försvara jobb och välfärd?