Den 19-20 oktober paralyserades Grekland. En 48 timmars generalstrejk, mot det nya sparpaket som det grekiska parlamentet beslutade om, stöddes av de flesta löntagargrupper.
Strejken, som innefattade offentligt anställda, regeringsanställda och hundratusentals privatanställda, kantades av massprotester där minst 125 000 demonstrerade i Aten. Runt om i landet beräknas tiotusentals fler ha demonstrerat under de två dygn strejken pågick.
Den 20 oktober röstade det grekiska parlamentet igenom sparpaketet som var ett villkor för att den grekiska staten skulle få nya lån från den så kallade Trojkan; bestående av Eurpeiska kommissionen, Eropeiska centralbanken och Internationella valutafonden IMF.
Sparpaketet består av stora skattehöjningar, löne- och pensionssänkningar, samt stora uppsägningar av offentligt anställda. I skrivande stund har också finansdepartementets personal ockuperat finansdepartementets lokaler, sedan en vecka tillbaka, och förhindrat finansministern Venizelos att komma in i byggnaden. Förhandlarna från IMF som skulle möta det grekiska finansdepartementet för att diskutera krisen hindrades också att komma in i byggnaden, uppger Ekot. Ockupanterna ställer krav på att regeringen skall avgå, och vägrar lämna byggnaden förrän så skett. Även inrikesdepartementet, arbetskraftsministeriet och utbildningsdepartementet är ockuperade av sin egen personal.
Demonstranter och ockupanter kräver ett stopp på nedskärningspaketen som hittills inneburit att vissa offentliganställdas reallöner redan sänkts med 40 %. De nya nedskärningarna väntas göra denna siffra till verklighet för en majoritet av de drabbade. Många uttrycker krav på nyval, vilket också avspeglas i opinionsmätningarnas resultat.
Greklands regering framstår som allt mer isolerad. Stödet för det socialdemokratiska regeringspartiet PASOK ligger kring 20 % – tio procentenheter under det liberal-konservativa oppositionspartiet Ny Demokrati. Stödet för det politiska etablissemanget nådde rekordlåga nivåer i början på sommaren, då dessa två största partier landade på siffror kring 20 % var, vilket innebar att de inte ens skulle kunnat bilda regering tillsammans, om det varit val då.
Greklands statsskuld beräknas efter 2011 ligga på rekordnivån 350 miljarder €, att jämföra med 152 mdr € 2001 då Grekland gick med i eurozonen. Statsskulden uppgick 2010 till 145 % av landets BNP. Efter de nya nedskärningarna talar det mesta för att tillväxten kommer att falla ytterligare, vilket riskerar att fördjupa problemen.
Scenerna från Kairo och Tunis kommer allt närmare Europa.