De socialdemokratiska regeringarna har, under årens lopp, vidtagit en rad åtgärder både för att stimulera kapitalisterna till att spara och investera vinsterna i Sverige. Vi ska återkomma till detta senare. Låt oss först ta en titt på utvecklingen för bruttosparandet under 30-års perioden 1980-2010. Men först vill vi återupprepa att grunden för ett lands möjligheter att investera utgörs av den andel som inte konsumeras, d v s av landets sparande. Vi skriver grunden. För ett land kan även, exempelvis under en exceptionellt expansiv period, låna till delar av sina investeringar. Men inte desto mindre är det landets eget bruttosparande som utgör grunden till investeringsverksamheten.
De senaste 30 åren
Nedan har vi försökt göra en analys av Sveriges situation, och hur den har förändrats under de senaste 30 åren, genom att jämföra åtta viktiga industrinationer. Sex av länderna är vad som ibland kallas för ”mogna” industrinationer, d v s de har varit industrialiserade under en lång tid. Exempel på sådana är USA, Japan, Tyskland, Italien, Finland och Sverige. Två tillhör de s k brics-länderna, d v s länder vars industriella genombrott kommit senare, men som ofta gått väldigt snabbt. Bland brics-länderna har vi valt Brasilien och Kina.
Urvalet kan naturligtvis ifrågasättas. De länder vi valt är både giganter och mindre länder samt har en global spridning. Länderna utgör de hårdaste konkurrenter till, samt en avgörande andel av marknaden för, Sverige som industrination. Tillsammans har de av oss valda länderna en avgörande effekt på den ekonomiska utvecklingen, både för Europa och för världen i övrigt.
Sparandets betydelse i den industriella kapprustningen
När det gäller de sex ”mogna” kapitalistiska länderna så är den långa trenden (1980-2010) för bruttosparandet densamma som trenden under det senaste årtiondet (2001-2010). Däremot skiljer sig trenden åt när det gäller själva inriktningen för dessa sex länder. Se tabell 1.
I Tyskland och Sverige är trenden för sparandet stigande, både under den långa 30-årsperioden och under den senaste tioårsperioden. Trenden är något starkare för Sverige. När det gäller för Finland, Italien, Japan och USA är trenden för sparandet sjunkande, både under den långa perioden och under de senaste tio åren.
Det som emellertid måste observeras är att även om trenderna är desamma så sker förändringarna utifrån en väldigt varierande utgångsnivå. Exempel: bruttosparandet sjunker både i USA och Japan. Men sparandet ligger över tio procentenheter högre i Japan, både 1980 och 2010!
Även för de två brics-länderna – Brasilien och Kina – så är den långsiktiga trenden för bruttosparandet densamma som trenden under det senaste årtiondet. Däremot skiljer sig trenden åt när det gäller inriktningen för de båda brics-länderna.
Brasiliens långsiktiga sparande ligger stabilt på ca 17-18 procent under hela 30-årsperioden. Detta gäller även under det senaste årtiondet. Kinas sparande kan, på grund av bristande statistik, endast mätas under de 20 åren 1990-2010. Den verkligt dramatiska ökningen i Kinas sparande har dock skett under det senaste årtiondet. Under de senaste tio åren ökade sparandet, som andel av BNP, från höga 37 procent till extrema 53 procent! Återigen: Tabell 1 visar att förändringarna i sparandet sker från väldigt olika utgångslägen.
Investeringarnas betydelse i den industriella kapprustningen
När det gäller bruttoinvesteringarnas andel av BNP är den långsiktiga, 30-åriga, trenden för alla de ”mogna” kapitalistiska länderna också sjunkande. När det gäller tioårsperioden 2001-2010 är bilden något splittrad. För de tyngsta aktörerna – Tyskland, Japan och USA – sjunker investeringarna påtagligt också under denna tioårsperiod. Även för Italien, Sverige och Finland sjunker investeringarna under 2001-2010, men ser vi till det årliga genomsnittet för perioden, bromsas fallet för investeringarna. Men den långsiktiga trenden i alla de ”mogna” länderna är påtagligt negativ vad gäller investeringarna. Se tabell 2.
Återigen måste vi påpeka att nedgången sker från mycket olika nivåer. Vi kan exempelvis jämföra Sverige och Finland. Fallet för Finland är mycket brantare än för Sverige.
Vad gäller bruttoinvesteringarna för de två brics-länderna – Brasilien och Kina – så är bilden inte lika entydig. Brasilien hade en långsiktigt sjunkande trend under 20-årsperioden 1980-2000. Den sjunkande trenden verkar dock ha planat ut under de senaste tio åren och stabiliserat sig på ca 18 procent.
När det gäller Kina var landets långsiktiga trend, vad gäller investeringarnas andel av BNP, stabil under 20-årsperioden 1980-2000, fast på en mycket hög nivå, både i jämförelse med alla de ”mogna” industriländerna samt med Brasilien. Kinas verkligt dramatiska investeringsökning skedde under perioden 2001-2010. Under denna tioårsperiod investerade Kina 1,8 gånger så mycket av sin BNP som Japan. Jämfört med Tyskland och USA var motsvarande siffror 2,3 respektive 2,4 gånger.
Skillnader mellan sparande och investeringar
Som vi kan se av tabellerna 1 och 2 (sparande och investeringar som andel av BNP) så har sparandet i Sverige ökat under de senaste 30 åren. Men samtidigt har den långsiktiga trenden för investeringarna varit sjunkande. Året 2010 låg Sverige i topp (Kina undantaget) när det gäller sparandets andel av BNP. Ser vi till hela perioden 2001-2010 var det egentligen bara Japan, av de ”mogna” industriländerna, som sparande en större andel av BNP än Sverige (skillnaden Sverige – Finland var hårfin).
Däremot låg Sverige långt sämre till när det gällde investeringarnas andel av BNP. För hela tioårsperioden låg Japan klart i topp. I botten låg USA, Sverige och Tyskland. Och i ”mitten” återfanns Italien och Finland. Slutsatsen är mycket tydlig. Sveriges investeringar, mätt som andel av BNP, ligger mycket lägre än Sveriges sparande.
Skrämmande slutsatser för Sverige
Under året 2010 var det inget av de åtta jämförda länderna där skillnaden mellan sparandet (dvs möjliga investeringar) och de genomförda investeringarna var så stort som i Sverige. År 2010 låg sparandet i Sverige hela sju procentenheter högre i förhållande till BNP än investeringarna. Om hela sparandet hade gått till investeringar år 2010, då hade investeringarna varit nästan 40 % högre (sju delat med 18). Men vad värre är: samma förhållande verkar gälla för hela perioden 2001-2010! Sverige verkar vara det land som har minst investeringar i förhållandet till sparandet av alla åtta jämförda länder. Om hela sparandet hade investerats skulle investeringarna ha varit ca 40 % större under tioårsperioden! Detta är en skrämmande slutsats för ett litet industriland. Vi ska studera vissa av de negativa effekter som denna utveckling ger upphov till.