I förra temanumret kunde vi konstatera att det pågick ett kapitalutflöde från Sverige, av enorma proportioner, år efter år. Men nog utgör väl ändå de gigantiska pensionsfonderna – som utgör representanter för regeringen, fackföreningarna och svenskt näringsliv – en motvikt till kapitalflykten? Tyvärr blir svaret på denna fråga ett förfärande Nej!
AP-fondernas (1-4, 6 och 7) samlade kapital är till 60 procent placerat utomlands. När det gäller Alecta så är 57 procent placerat utomlands. Vad gäller AMF Pension tyder våra uppgifter på att deras placeringar utomlands ligger på ungefär samma nivå som AP-fondernas och Alectas, d v s på cirka 60 procent. Folksam är den av de fyra stora som skiljer ut sig genom att endast ha placerat ca 15 procent av sina tillgångar utomlands.
Slutsats: av det pensionssparande som kontrolleras av AP-fonderna, Alecta, Folksam och AMF Pension så visar våra uppgifter på att dessa bara investerat hälften av pensionspengarna i Sverige! Därmed ökar de fyra stora kapitalutflödet. Vi kan enkelt konstatera detta genom att jämföra de fyra storas placeringar med placeringen av det totala sparandet i Sverige (som andel av BNP).
Sparandet motsvarade 25 procent av BNP [år 2010] medan investeringarna motsvarade 18 procent av BNP. Detta betyder att i snitt drygt 70 procent av det totala sparandet investerades i Sverige (18 dividerat med 25 = 72). Denna siffra ska sedan jämföras med de fyra storas – som endast har placerat hälften av sitt sparande i Sverige.
De fyra giganterna undviker också alla former av ansvar; för industriell utveckling, och för att förhindra industriell avveckling. Deras agerande verkar enbart fylla två funktioner. De ställer ägarkapital till de traditionella kapitalistgruppernas förfogande samtidigt som de frivilligt avstår från varje krav på makt och inflytande. Detta även i Sverige där deras aktieinnehav redan idag skulle berättiga till inflytande. Istället bidrar de till att öka spekulationen och utflödet av kapital genom sin kortsiktighet vad gäller köp av aktier och obligationer.
Löntagarna måste därför ta kontroll över sina egna pensionspengar. Detta kräver uppenbarligen en revolution inom fackföreningarna. Nya Arbetartidningen uppmanar sina läsare att börja förbereda sig och sina arbetskamrater inför kommande årsmöten och kongresser. En bra start kan vara en enkel insändare i din facktidning.