Temperaturökningen blir större än 2 grader – klimatet hotas

Den fjärde rapporten från FN:s klimatpanel kom 2007. Där redogjordes det för olika konsekvenser av den globala uppvärmningen. Det alternativ där koncentrationen av växthusgaser stabiliserades på den lägsta nivån innebar en höjning av den genomsnittliga temperaturen med  2-2,4 grader Celsius vid slutet av detta århundrade. På detta alternativ kom de politiska makthavarna att satsa. Skälet var att forskarna ansåg att med en temperaturökningen på två grader fanns det en chans att att förhindra att klimatet inte passerar vad som brukar betecknas som oåterkalleliga trösklar (points of no return).

För att temperaturökningen skulle stanna vid 2 grader angavs följande förutsättningar:

• trendbrottet: utsläppen av växthusgaser måste börja minska inom tio år,
• minskningens storlek måste uppgå till mellan 50 – 85 % jämfört med utsläppen år 2000,
• tidpunkten då minskningen skulle vara uppnådd var senast 2050.

Trendbrottet – sanningens ögonblick
Det är inte enkelt då kapitalistiska konkurrenter ska skapa enighet kring internationella klimatmål. Men det är alltid mindre svårt att diskutera vad som ska åstadkommas om 50 år än vad som ska åstadkommas om fem. Därför blev den svåraste, och den viktigaste, av de tre förutsättningarna själva trendbrottet. Vikten av att klara av trendbrottet underströks av ordföranden i FN:s klimatpanel, Dr. R Pachauri. På FN:s klimatmöte 2009 betonade han att utsläppen måste börja minska senast 2015, om ökningen skulle kunna begränsas till ca 2 grader vid slutet av århundradet!

För att det skulle ha funnits en chans att klara trendbrottet fram till år 2015 så måste åtminstone ökningstakten för utsläppen av koldioxidutsläpp ha bromsat in. Men detta skedde inte. Tvärtom så har ökningstakten förstärkts. Ett av flera skäl till detta är världens enormt stora fordonspark. År 2007 fanns det ca 750 miljoner bilar och lastbilar. Prognosen då var ett siffran skulle öka till en miljard fordon tio år senare. Även om det säljs el-hybridbilar så utgör de personbilar och lastbilar som använder fossila bränslen en förkrossande majoritet. Kapitalisterna i USA och Kina kan helt enkelt inte komma överens. Konkurrensen dem emellan blir allt hårdare, både vad gäller försäljning av fordon och vid inköp av billig energi.

Smutsa ned händerna – eller drunkna
Ska ett trendbrott vara möjligt kan inte vi socialister gå omkring med händerna i byxfickorna och vänta på att nästan en miljard fossildrivna bilar ska bytas ut mot rena och fina el-hybrider. Den attityden leder till mänsklighetens undergång. Vi måste vara beredda att olja ned händerna genom att strida för bränslen som kan användas av den nuvarande fordonsparken, men som inte är lika dåliga som dagens. Det finns flera alternativa bränslen och de mest intressanta – när det gäller utsläppen av växthusgaser – är de bränslen som kan användas direkt och inte kräver väldiga, tidskrävande, investeringar för modifiering av kedjan: lagring, transporter, bränslepumpar och motorer – något vi ska återkomma till.

Syntetiskt diesel av biomassa (BTL) är ett av de mest intressanta bränslena. Syntetiskt diesel (BTL) kan blandas med vanligt diesel och sedan användas i de existerande motorerna! Beroende på hur mycket ”fossil” energi som används vid tillverkningen av BTL kan utsläppen, jämfört med vanlig diesel, komma att minska med upp till 80 %! BTL har också den enorma fördelen att den kan utgöra en gradvist ökande andel av vanlig diesel, allteftersom produktionen ökar. I början kan BTL utgöra 10 procent av bränslet, sedan 25, sedan 50, o s v. Det gäller i motorer, i bränslepumpar och i lagrings- samt transportleden. Detta är en väldig fördel i det krävande arbetet för att klara trendbrottet så snart som möjligt.

Att göra två saker samtidigt
Med tanke på att 45 % av alla koldioxidutsläpp från fordon i Sverige kommer från dieselmotorer, och att andelen dieselfordon ökar, är BTL ytterst intressant för alla som på allvar vill arbeta för att klara trendbrottet vad gäller utsläpp av koldioxid. Det räcker inte att tala om att det behöva en helt ny bilpark, driven med solceller, som kan bli en verklighet om 50 år. Med en sådan attityd kommer utsläppen och temperaturen att öka så mycket att civilisationen går under.

En sak som krävs är massproduktion av BTL. Det finns dock hinder för en massproduktion.  Vi ska återkomma till dessa hinder i nästa nummer av tidningen. Vi vill också understryka att vi inte lägger alla ägg i samma ”dieselkorg”. BTL är ett av flera mycket lovande alternativ i arbetet för att klara trendbrottet.

Vi skrev om det positiva med att omedelbart kunna använda ett nytt bränsle. Skälen är dels att minskningen av utsläppen kommer nästan direkt, dels att bränslet inte kräver enorma investeringar i en helt ny infrastruktur. Dessa investeringar kan därför istället gå till satsningar på andra energikällor. Detta kan vara ökad produktion av energi via solceller för uppvärmning av hus eller en utbyggnad av vindkraften – med förbättrade batterier – för att skapa en fordonspark utan fossilt bränsle.

Man måste klara att arbeta med två inriktningar samtidigt. Dels för att klara det omedelbara behovet av ett trendbrott. Detta problem kan inte klaras utan att angripa utsläppen av koldioxid från dagens jättelika ”fossila” fordonspark. Här krävs en satsning på bland annat syntetisk diesel (BTL). Och då måste även puritanerna bland socialister och miljöaktivister vara beredda att ”olja ned händerna”. Alternativet är att de dömer mänskligheten till undergång medan de själva passivt står och ser på – naturligtvis med rena händer.

När det sedan gäller den andra gigantiska uppgiften, att minska utsläppen från växthusgaser med mellan 50 – 80 %, så kan uppgiften inte klaras av fram till år 2050 utan en dramatisk ökning av den energi som utvinns från bl.a. sol och vind. En socialistisk arbetarrörelse måste klara av att göra två saker samtidigt. Dels förbättra den nuvarande infrastrukturen – exempelvis för fordon – som huvudsakligen är baserad på energi från fossila bränslen. Detta för att klara trendbrottet. Dels klara den stora minskningen av utsläppen (av växthusgaser) på upp till 80 % genom en massiv satsning på utbyggnad av energikällor som sol, vind och vatten. Detta om vi vill förhindra att den mänskliga civilisationen går under.