I ett utspel under Almedalsveckan avslöjade statsminister Fredrik Reinfeldt
att förhandlingar förts med fack och arbetsgivare om att införa en särskild ”jobbpakt” som skulle innebära ”arbete och utbildning” till upp emot 30 000 ungdomar. ”Jobbpakten” kan komma att omfatta alla ungdomar som avslutat gymnasium eller högskola.
I praktiken innebär förslaget att de avtal som slutits av bl a Metall, där
nyanställda ungdomar endast får 75 % av ingångslönerna, kommer att gälla för större delar av arbetsmarknaden. I många avtalsområden skulle detta kunna innebära månadslöner på ca 13 000 kr. Argumentet för lönesänkningen är att 25 % av anställningen ska utgöras av utbildning.
Varför nyutbildade elektriker eller sjuksköterskor skulle behöva ytterligare
ett års utbildning besvarades av Anders Borg i DN: ”Alla som varit på en arbetsplats vet att nybakade akademiker blir lite fyrkantiga”.
– Förslaget kommer att fungera som en press nedåt på alla löner, säger Davis Kaza, ungdomsansvarig på Arbetarpartiet.
– Lönesänkningar har redan genomförts i en rad EU-länder. Men åtstramningspolitiken riskerar att förvärra den ekonomiska krisen ytterligare och därmed, i förlängningen,
leda till en höjd arbetslöshet, fortsätter han. Det blir Europas ungdomar och löntagare som får betala för en kris de inte orsakat.
Reinfeldt hävdar att man fått inspiration till jobbpaktsförslaget från två
håll. Dels de svenska fackförbund som avtalat ned sina medlemmars löner och dels vänsterpartiet ”Sosialistisk Venstre” som genomfört ett liknande system i Norge.
– Löneupproret bland sjuksköterskestudenterna i våras visar stämningarna bland unga fackmedlemmar, säger Davis Kaza.
– Facken borde kämpa för höjda ingångslöner – inte sänkta.