Sedan början av 1980-talet har användandet av fossila bränslen inom bostadssektorn minskat rejält – från 36 till 5 procent. Bakgrunden är enorma de investeringar i fjärrvärme som gjorts i många kommuner. Exemplet inger hopp. Med långsiktiga investeringar i miljövänlig teknologi skulle mycket av utsläppen av växthusgaser kunna minska.
Behovet av ett investeringsprogram för att minska utsläppen är akut. I de två senaste numren har vi skrivit om två uppmärksammade forskningsstudier som antyder att den globala uppvärmningen gått längre än man tidigare trott. Det handlar dels om den arktiska isen som har förlorat hälften av sin volym sedan 1970-talet. Den andra studien, som du kan läsa om på sidan 6, beskriver hur utsläppen av växthusgas ur den sibiriska tundran visat sig vara tio gånger större än man tidigare hade räknat med. Även om utsläppen än så länge är små i ett globalt perspektiv så skulle ett varmare klimat kunna innebära en exponentiell ökning av utsläppen från tundran.
Hur ser det då ut med klimatsatsningarna i de budgetförslag som presenterats av Högeralliansen och Socialdemokraterna? Endast 3 % (!) av Alliansens föreslagna 55-miljarderssatsning på järnvägarna ska genomföras innan valet 2014. Vid närmare granskning visade sig satsningar på energiforskning och solenergi innehålla uteblivna nedskärningar eller faktiska nedskärningar jämfört med nivån 2012. Ren miljöbluff! Socialdemokraterna har i skrivande stund (3 okt) inte presenterat några förslag som har med klimatsatsningar att göra.
Varken hos Socialdemokraterna eller Högeralliansen verkar det finnas någon medvetenhet om hotet mot klimatet. Detta innebär att det inte heller finns någon insikt om den potential som en ny grön industriell generation kommer att få.
Låt oss ge två exempel:
1. Tidigare rapporter har visat hur en utbyggnad av snabbtågsförbindelser från Sundsvall i norr till Malmö/Köpenhamn i söder skulle kunna ersätta stora delar av inrikesflyget – både tids- och prismässigt. Detta skulle vara bra för miljön eftersom att utsläpp från flygplan har en extra negativ effekt på klimatet. Men det skulle också skapa tusentals jobb under utbyggnadsfasen och gynna svensk industri med ett förbättrat transportsystem. För att detta ska förverkligas krävs dock investeringar.
2. Till skillnad från bostadssektorn har transportsektorn kvar sitt höga beroende av fossila bränslen (ca 95 %). Dessutom ökar sektorns omfattning. 2008 stod transportsektorn för 65 % av all användning av energi från fossila bränslen. Det är alltså en akut fråga att hitta mindre miljöfarliga fordonsdrivmedel som kan ersätta de fossila.
Det finns redan idag alternativa drivmedel som skulle kunna massproduceras. Mest intressanta är de som inte kräver modifiering av dagens motorer, pumpar, lagring osv. Syntetisk diesel av biomassa (BTL) är ett av de mest lovande bränslena. Det kan blandas med vanlig diesel och sedan användas i de existerande dieselmotorerna. Jämfört med dagens bränslen kan utsläppen, vid användning av syntetisk diesel, minska med upp till 80 %. Redan idag sker forskning och utveckling kring BTL bland annat i Piteå, Värnamo och Umeå (BTL är bara ett av flera lovande alternativa bränslen).
Massproduktion av alternativa drivmedel kräver stora och långsiktiga investeringar. Men vinsterna skulle kunna bli enorma. Dels skulle utsläppen kunna minska. Men samtidigt skulle Sverige kunna ta täten vad gäller forskning, utveckling och produktion, inom en industrigren som kommer att växa med klimatmedvetenheten och oljepriserna.
En medveten strategi för satsningar på grön industri skulle inte bara utsläppen kunna minska. Dessutom skulle även arbetslösheten kunna minska och en helt ny industrigren se dagens ljus. Återigen: det finns ingen förståelse för dessa behov – varken hos Högeralliansen eller hos Socialdemokraterna. Behovet av ett nytt socialistiskt arbetarparti, som tar klimathot och massarbetslöshet på allvar, är skriande.