Internationellt

Enhetsfront mellan Syriza och KKE krävs

Jan Hägglund
Publicerad i
#50
Lästid 7 min

Vi har visat att den grekiska borgerligheten idag utvecklas i en alltmer auktoritär riktning uppbackad av EU och IMF. I slutet av 1960-talet ägde en statskupp rum och en militärjunta tog makten. En sådan utveckling kan inte uteslutas i dagens Grekland.

Samtidigt råder det inte samma kampstämning bland arbetarna som för ett år sedan. Detta uppmuntrar borgerligheten att flytta fram sina positioner – t ex genom att använda krigslagar för att bryta strejker. Situationen är allvarlig och skriker efter ett initiativ som förändrar styrkeförhållandena till arbetarklassens fördel. Ett sådant initiativ vore bildandet av en enhetsfront till försvar för jobb, sjukvård och pensioner – men också för de hotade demokratiska rättigheterna. Den naturliga kärnan i en enhetsfront vore Syriza och KKE (socialist- och kommunistpartierna). Enbart bildandet av en sådan enhetsfront skulle i sig ingjuta hopp hos miljoner arbetare och arbetslösa, inte minst de unga. Kampviljan inom arbetarklassen skulle stärkas dramatiskt och detta skulle förändra styrkeförhållandena till arbetarrörelsens fördel. En defensiv stämning skulle förbytas i en offensiv.

Syriza har visat sig kunna väcka den största entusiasmen bland arbetare och andra löntagare. Partiets framgång har varit häpnadsväckande. Länge var Syriza ett litet parti med mindre än 5 %. Men 2012 steg partiet fram som den främste utmanaren av borgerlighetens huvudparti Ny Demokrati i striden om vilket parti som skulle bli Greklands största. I juni erhöll Syriza 26,9 % av rösterna medan ND fick 29,7 %! Syrizas exempellösa framgång baserade sig på den väldiga entusiasm som framkallades av partiets antydda motstånd mot åtstramningspaketen. Syriza har främst tagit väljare från PASOK. Detta socialdemokratiska parti straffades av väljarna då det ställde upp på EU-IMF:s åtstramningsprogram och svek sina anhängare på det grymmaste sätt.

KKE är den andra kraften i en nödvändig enhetsfront. Till skillnad från Syriza, som har många väljare men ingen riktig organisation, har KKE ett nätverk av partiföreningar över hela Grekland. KKE har dessutom en bred förankring inom fackföreningarna. Partiet brukar få ca 30 % av rösterna i valen till grekiska LO – betydligt mer än de 4,5 % som partiet fick i parlamentsvalen ifjol. KKE har t o m egen majoritet inom byggnadsarbetarförbundet!

En enhetsfront skulle återge arbetarna initiativet
Ett enhetsinitiativ från Syriza och KKE skulle utgöra en väldig attraktionspool även för arbetarna i socialdemokratiska PASOK! Även ungdomar och arbetare från borgerliga partier skulle dras med i den entusiasm som en enhetsfront till försvar av jobb och demokratiska rättigheter skulle skapa. Detta skedde exempelvis i Chile på 70-talet.

Men enhetsfronten måste sikta på att beröva den grekiska borgerligheten, EU och IMF kontrollen över samhällsutvecklingen. Detta innebär att Syriza och KKE måste satsa allt på att vinna stöd för att Greklands statsskuld avskrivs! Detta är den grundläggande förutsättningen för att stoppa de ständiga åtstramningar som har skapat massarbetslösheten och slagit sönder den sociala tryggheten. Men om statsskulden avskrivs måste banker och övriga kreditinstitut tas över av samhället och järnhårda regler för kapitalrörelserna införas. Annars skulle en enorm kapitalflykt ske – bort från Grekland. Efter revolutionen mot diktaturen i Portugal 1974 tog de bankanställda över kontrollen av bankerna och kapitalrörelserna – i syfte att hindra försöken till kapitalflykt. Detta exempel visar vägen.

Ett program som mobiliserar miljoner
Om Syriza och KKE bildade en enhetsfront, och gick till val på ett program där basen utgjordes av en avskriven statsskuld och kontroll över bankerna, skulle även löften om nya jobb och en återuppbyggnad av samhället bli trovärdiga. Återigen: Den entusiasm som Syriza erhöll i valet i juni, bara genom att antyda en avskrivning av statsskulden, visar vilket enormt genomslag ett sådant program skulle kunna få. Om detta program fördes fram skulle möjligheten för Syriza och KKE att erövra regeringsmakten öka dramatiskt.

Men det är för ett sådant initiativ, som återigen mobiliserar miljoner av arbetare till strid för sina rättigheter, som borgerligheten har förberett sig. De kapitalägare som dirigerar ekonomin har även polisen, Gyllene Gryning och i sista hand militären till sitt förfogande. Det är för att kunna slå ned en ”chilensk” situation (se artikel om Chile här intill) som den grekiska statsapparaten har ”tränat” (krigslagar, kravallpolis mot strejkande, uppbygget av GG). Detta har redan inneburit inskränkningar i de demokratiska rättigheterna. Borgerligheten är beredd att offra demokratin för att stoppa ett folkligt maktövertagande som siktar på att ta kontroll över ekonomin.

Detta hot innebär att Syriza occh KKE, för att kunna avskriva statsskulden och ta kontroll över samhällsutvecklingen, måste ta initiativ för att slå vakt om demokratin. I kampen mot arbetslösheten måste produktionen i företag som lagts ned åter dras igång. Ledningen av dessa återupplivade företag måste tas över av de anställda. Detsamma gäller för företag där ägarna tänker fly landet med sitt kapital. Detta kräver bildandet av kommittéer som ansvarar för driften av dessa företag, utsedda genom demokratiska val inom lokala fack eller på arbetsplatserna. Kommittéerna måste sedan bindas samman så att produktionen i de löntagarstyrda företagen kan samordnas över hela landet. Som regering måste Syriza och KKE ta initiativ till en sådan utveckling.

Dessa kommittéer för ekonomisk styrning av företag som övertagits av samhället utgör ett första steg i bygget av en ny typ av maktorgan – av en civil och demokratisk samhällsförvaltning. En sådan ny typ av förvaltning är ett absolut nödvändigt alternativ till den nuvarande grekiska statsapparaten – som använder krigslagar i fredstid och som genom polisens inblandning just nu bygger upp halvmilitära nazistiska grupper (eller trupper) – som ständigt utgör ett hot mot demokratin.

Parallella maktorgan
Ett annat nödvändigt steg i försvaret av de demokratiska rättigheterna är bildandet av fackliga självförsvarsgrupper. En enhetsfront baserad på Syriza och KKE måste kunna försvaras mot borgerligheten – både före och efter valet 2016. Om kommittéerna som driver företagen samordnas med fackliga självförsvarsgrupper, och binds ihop på nationell nivå, skulle en fastare grund läggas för den nya civila och demokratiska samhällsförvaltningen. Detta skulle innebära att det uppstår parallella (dubbla) maktorgan i Grekland.

Parallella maktorgan ställer frågan om makten och demokratin på sin spets. I detta läge måste enhetsfronten göra kraftfulla försök att politiskt vinna över meniga och lägre befäl inom polis och militär för enhetsfrontens program och organisation. Meniga och befäl måste uppmanas att ansluta sig till de fackliga självförsvarsgrupperna och ställa sig under deras demokratiska struktur. Med en sådan förstärkning skulle självförsvarsgrupperna omvandlas till en milis – med kraft att upprätthålla ordningen. Detta skulle stärka den nya civila och demokratiska samhällsförvaltningen ytterligare. Samtidigt skulle dagens odemokratiska statsapparat, där nazistiska Gyllene Gryning ingår, börja falla sönder. Men två maktstrukturer kan inte existera sida vid sida under en längre tid – en måste ge vika. Någon form av konfrontation skulle bli oundviklig.

Obegränsad generalstrejk avgör!
Skulle borgerligheten i detta läge försöka ta makten med våld besitter arbetarklassen ett kraftfullt vapen – den icke tidsbegränsade generalstrejken. En sådan strejk skulle ruinera borgerligheten och påskynda sammanbrottet av det gamla statsmaskineriet (inklusive polis, militär och GG:s skaror).

Ställd inför den samlade kraften från en enhetsfront med massivt stöd av befolkningen, en framväxande ny samhällsförvaltning med en milis och miljoner arbetare i en obegränsad generalstrejk skulle den gamla statsapparaten falla sönder. I detta läge måste processen fullföljas och den gamla polisen och militären måste upplösas och ersättas av den  demokratiskt kontrollerade milisen.

En regering Syriza-KKE skulle sedan kunna stödja sig på den nya demokratiska samhällsförvaltningen för att få sina beslut verkställda. Kontrollen av kapitalströmmar skulle kunna styras för att återuppbygga samhället och samtidigt avskaffa massarbetslösheten. Privatägda företag måste ges fördelaktiga lån för att stanna och fortsätta verka i Grekland sida vid sida med de samhällsägda. Stegvis kommer deras tillverkning att inordnas i en övergripande plan där produktionen sker för att tillgodose mänskliga och klimatmässiga behov. Med ett sådant demokratiskt socialistiskt system kommer befolkningen i Grekland att kunna upprätta ett nytt samhällskontrakt.

En kamp mot tiden
Men detta optimistiska perspektiv kräver att arbetarrörelsen omedelbart börjar rusta sig politiskt. Det handlar om en kamp med tiden. Hinner en enhetsfront organiseras med ett program som ingjuter hopp och stridsvilja. Eller kommer dagens utveckling att fortsätta mot ett alltmer auktoritärt styre där en ny militärjunta hotar vid horisonten. Som internationalister är det vår uppgift att föra fram behovet av en enhetsfront baserad på Syriza och KKE.

Läs även artikeln om Chile för att se vad som är alternativet: https://veckansnyheter.se/2013/04/vi-far-aldrig-glomma-militarkuppen-i-chile-1973/