Umeå

Inte alla kan hantera makt

Jan Hägglund
Publicerad i
#57
Lästid 3 min

Miljöpartiet har lyckats lägga sig till med samma bossiga fasoner som S. Och det på mycket kortare tid. Den mentalitet som det tog sossarna årtionden att utveckla har Miljöpartiet klarat av på ett enda årtionde. Det påminner starkt om Vänsterpartiets utveckling i Umeå kommun. Sedan de fick bilda regering i Umeå tillsammans med S så har både titelsjuka, och makthunger, präglat V:s ledande politiker på ett närmast komiskt sätt.

Tamara Spiric – som innehar följande uppdrag för Vänsterpartiet: gruppledare i kommunfullmäktige, ledamot i Kommunstyrelsen (KS), ledamot i KS arbetsutskott, ersättare i KS närings- och planeringsutskott, ersättare KS personalutskott, andre vice ordförande i För- och grundskolenämnden (samt även i dess AU), ledamot i styrelsen för Umeå kommunföretag AB, ordförande för jämställdhetsutskottet, ledamot i hälsorådet samt Kommunalråd – har på ännu kortare tid utvecklats till en riktig politisk mobbare. Det är närmast osannolikt, men hon har redan lyckats fördriva den tjänsteman som skulle bygga upp ett kvinnohistoriskt museum i Umeå. Tjänstemannen hette Charlotte Gustavsson, hade varit talskrivare åt Gudrun Schyman och tillhörde alltså samma parti som Spiric, vilket borde ha inneburit ett bra utgångsläge för ett gott samarbete. Men Gustavsson, som hade integritet, ansåg att politiker inte skulle ägna sig åt detaljstyrning utan hålla ”armlängds lucka” från tjänstemännen. Och så var Gustavssons saga all. Detta var inte den första kvinnan som kommunalrådet (med mera) Spiric gav sig på i Umeå kommun.

Nästa angrepp från Spiric riktades mot de två kvinnor som innehar tjänsterna som ekonomi- respektive budgetchef. Det tog ovanligt lång tid för den ekonomiska krisen att nå Umeå. Men när den väl gjorde detta klarade inte Spiric av att ta in fakta. Hon hade kartan och nu kom verkligheten och störde. Därför anklagade hon, i närvaro av elva (11) vittnen, de båda kvinnliga cheferna för att ha ”manipulerat” siffrorna. Om så verkligen hade varit fallet så hade detta utgjort grund för uppsägning. Därför anmälde ekonomi- och budgetcheferna kommunalrådet och ordföranden i jämställdhetsutskottet (med mera), Spiric, för kränkning och för att utgöra ett arbetsmiljöproblem. En utredning gjordes och en av Sveriges ledande experter på området, som analyserade utredningen, kunde utan att tveka slå fast att speciellt anklagelsen för att ha ”manipulerat” sifferunderlaget till hela nästa års budget utgjorde en kränkning.

Det tog lite drygt tio år för Miljöpartiet att utveckla en bossmentalitet i Västerbottens läns landsting. Det tog bara cirka två år för Vänsterpartiets gruppledare i Umeå kommun. Och då är bossigheten dessutom av en långt värre art. Då Spiric möter motstånd heter det att kritiken beror på att hon är ”en ung kvinna med invandrarbakgrund”. Detta är fel. Kritiken beror på att hon har makt och utnyttjar denna fel.