Budgeten borde ha inneburit en satsning på höjda statsbidrag till kommuner och landsting. Detta hade varit den självklara prioriteringen, istället för alliansregeringens femte jobb-skatteavdrag. Detta framgår tydligt av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) sammanfattning av det ekonomiska läget. Utvecklingen inom den kommunala och landstingskommunala sektorn beräknas i ett första steg försämras under innevarande treårsperiod (2013-2015). Men det är längre fram som de verkliga svårigheterna kommer. Läs och lär.
I år tros det ekonomiska resultatet bli noll då man väger samman kommunerna med landstingen. År 2014 hoppas SKL på ett nollresultat i landstingen plus ett litet överskott på 4 miljarder totalt, för Sveriges 290 kommuner. Men år 2015 förväntas att kommuner och landsting ska göra en förlust igen och detta trots en skattehöjning på i snitt 44 öre på varje intjänad hundralapp.
Trots den långsamma återhämtningen efter den kris som utlöstes 2008 har sektorns (kommuner och landsting) skatteintäkter ökat i relativt god takt. Men en minuspost är att ränteförändringar fördyrar pensionsskulden.
Ser vi längre framåt kommer dock kommunerna och landstingen att hamna i ett påtagligt kärvare läge. Det som kommer att tynga ned sektorn (kommuner och landsting) är avbetalningar på den gamla pensionsskulden samtidigt som sektorn har kostnader för dagens anställda. En andra faktor är att den andel av befolkningen som är i arbetsför ålder minskar. Under de närmaste åren kommer kommunerna att måste anpassa sina verksamheter mot att det blir alltfler unga och äldre. Detta innebär att kostnaderna kommer att öka i en relativt snabb takt framöver. Det kommer att behövas fler äldreboenden och skolor. Utgifterna beräknas komma att öka betydligt snabbare än skatteintäkterna.
Men dessutom finns det ett väldigt, uppdämt, behov av att rusta upp en rad viktiga anläggningar. Under 1960-, 70 och 80-talen uppfördes många skolor, förskolor, sjukhus; många sim- och idrottshallar; många vatten- och avloppsanläggningar. Vi går nu in i en period då dessa behöver renoveras och/eller byggas om. År 2014 beräknas investeringsnivån ligga på ca 70 miljarder. Och denna investeringsnivå beräknas komma att fördubblas under den kommande tioårsperioden. Detta enorma investeringsbehov ska nu läggas tillsammans med bland annat det behov som finns av ökad lärartäthet och mindre klasser för att komma till rätta med de sjunkande skolresultaten.
Det finns pengar i Sverige. Den samlade vinsten, före skatt, i 70 viktiga företag på den svenska börsen beräknas komma att uppgå till ca 360 miljarder i år. Nästa år ligger prognosen på 435 miljarder och för 2015 skulle siffran närma sig 490 miljarder (nästan en halv biljon).
Det är alltså dags att vi lär oss ett nytt ord i den politiska debatten: ”biljon”. Biljon betyder 1 000 miljarder.
Det är dags att vi nu, då folkhemmet måste renoveras, återupptar bruket av tre (3) gamla ord. Detta så att vi kan kombinera dessa gamla ord med det nya ordet för företagsvinsternas storlek (en halv biljon). De tre gamla orden är ”arbetarmakt, omfördelning och socialism”.
De passar liksom bra till ”biljon”.