Närmare var tionde kommun har sedan 2008 lagt ut personlig assistans på privata utförare. En anledning till privatiseringen är att de privata utförarna har lägre personalkostander.
År 2008 var Staffanstorp den första kommunen i Sverige som privatiserade personlig assistans och därefter har ett antal kommuner följt den skånska kommunens exempel, däribland Lund och Sundsvall. Privatiseringarna är ungefär lika utbredda bland socialdemokratiskt och borgerligt styrda kommuner. Enligt en enkätundersökning i tidningen Kommunalarbetaren (KA) hade 20 av de 220 kommunerna som svarade helt eller delvis privatiserat den personliga assistansen, vilket motsvarar 9 % av de omnämnda kommunerna. Ytterligare sju kommuner svarade att de planerar att lägga ut tjänsterna på privata utförare. Sammanlagt rör det sig om 12 % av kommunerna som möjligen kommer att ha helt eller delvis privatiserat personlig assistans.
Enligt KA:s enkätundersökning framhåller kommunerna ekonomiska skäl till privatiseringarna av personlig assistans. Det är i synnerhet jourersättningarna som de privata utförarna sparar pengar på. Bakgrunden är att kollektivavtalen mellan Kommunal å ena sidan och Vårdföretagarna samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), å andra sidan, ser olika ut.
Enligt kollektivavtalen har kommunalanställda sin ”ordinarie” lön (i genomsnitt 128 kronor per timme) under hälften av jourtimmarna, medan privatanställda har jourersättning (25,68 kronor per timme) under samtliga jourtimmar. För kommun- respektive privatanställda personliga assistenter kan de olika nivåerna för jourersättningarna skiljas upp till och med 450 kronor för åtta jourtimmar under en vardagsnatt. För personalen kan det i slutändan innebära en skillnad på ett par tusen kronor per månad, beroende på antalet jourtimmar och övriga lönevillkor.
Utöver de ekonomiska motiven till att lägga ut personlig assistans på privata utförare nämner också kommunerna ideologiska skäl: att den enskilde individen ska garanteras valfrihet. Sedan 1990-talet har det varit möjligt för den privata sektorn att överta verksamheter inom personlig assistans. Men KA:s undersökning visar att privatiseringarna har föranlett att en stor del av de kommunala alternativen har försvunnit – och därigenom valfriheten att välja utförare – som följd av konkurrensen av de privata utförarnas låga personalkostnader.
De stora vinnarna på privatiseringarna är företagen, vilka flera också har verksamheter inom andra vård- och omsorgsbranscher. I de kommuner som har genomfört privatiseringar är det sju företag som har övertagit den personliga assistansen. Dessa sju företag gjorde sammanlagt vinster på uppemot 200 miljoner kronor under 2012, varav den enskilt största utföraren Humana noterade en vinst på 181,6 miljoner.