De som styrde det forna Sovjet hatade självständiga organisationer utanför statens kontroll. Detta gällde särskilt fackföreningar. De fack som existerade var ”gula”, statskontrollerade fack, med uppgift att spionera på arbetarna.
Sedan Sovjet bröt samman har det varit svårt att organisera stridbara och oberoende fack. Fallet i levnadsstandard efter Sovjets uppsplittring var brutalt. Ingen kunde vara säker på att behålla sitt jobb. Och även de med jobb kunde inte alltid räkna med lön. Krisen var så djup att medellivslängden sjönk. Chocken motverkade kampstämningar.
Ett annat problem är att den största fackliga centralorganisationen FPU är en direkt arvtagare till facken under Sovjettiden. FPU står på statsmaktens sida. Under protesterna som störtat president Janukovitj har FPU-fackens ledare har stött presidenten. Detta har inte stärkt fackens status som oberoende kamporganisationer.
Kommunistpartiet har underminerat arbetarrörelsen på ett katastrofalt sätt. Partiet har argumenterat för att Ukraina ska sluta upp i Rysslands tullunion, tillsammans Vitryssland och Kazakstan, och har även försökt organisera demonstrationer till stöd för detta. Efter de ryska soldaternas inmarsch på Krim har detta inneburit att kommunisterna av många kommit att betraktas som närmast landsförrädare. Det finns en stark arbetarklass i Ukraina. Men statligt förtryck och ekonomiskt kaos innebär att traditionen är svag vad gäller oberoende (från staten) och stridbara fackföreningar.
Statsapparaten vittrar sönder – folkliga maktstrukturer ett dagskrav
Ukraina saknar både en traditionell borgerlighet och en tradition av oberoende stridbara fackföreningar. I detta läge kommer statsapparaten – domstolar, polis, militär och statsförvaltning – att få en starkare och mer oberoende ställning. För vem kan kontrollera statsapparaten? De politiker som tillfälligtvis styrt har kunnat utnyttja staten för egen vinning.
Den störtade president Janukovitjs son, Alexandr, är ett belysande exempel. Genom att utnyttja sin ställning har han tvingat till sig kol till underpriser och sedan sålt kolet vidare både i Ukraina och utomlands – till marknadspriser. Detta har inneburit enorma vinster för familjen Janukovitj. Men gruvorna i Ukraina drabbades svårt och överlevde enbart genom statliga subventioner – pengar som borde ha kommit det ukrainska folket tillgodo. En stat utan kontroll kommer alltid att kännetecknas av korruption och brutalitet. Detta har bevisats bortom varje tvivel under de senaste månaderna i Ukraina.
Nu finns tecken på att denna statsapparat vittrar sönder. Ukraina befinner sig i ett mer eller mindre hjälplöst tillstånd. Det är i detta skede som både väst, i form av EU/IMF, och Ryssland försöker att öka sitt inflytande. Stormakternas kamp mot varandra innebär ytterligare påfrestningar i ett redan försvagat Ukraina.
Våra krav:
▪ Försvara ett enat och oberoende Ukraina: inget läger av oligarker och korrumperade politiker kan erbjuda Ukraina en framtid – varken de som stöder sig på Ryssland eller på EU/IMF,
▪ Bort med de ryska trupperna från Krim – den rysktalande minoritetens rätt till sitt eget språk måste försvaras – bekämpa högerextremister, fascister och ultranationalister,
▪ Nej till EU:s planer på ”grekiska” åtstramningspaket – oligarkernas stulna rikedomar måste återlämnas till den ukrainska befolkningen – för ekonomisk trygghet,
▪ Sammankalla en konferens i syfte att ena alla ukrainare i en oberoende och stridbar fackföreningsrörelse – oavsett språk och geografisk hemvist,
▪ För ett demokratiskt socialistiskt arbetarparti – till strid för Ukrainas oberoende och enighet samt för att oligarkernas stulna miljarder återlämnas till befolkningen i Ukraina,
▪ Stoppa korruption och våld – ämbetsmän, polisbefäl och officerare måste utses i demokratiska val,
▪ För folkliga kontrollorgan: bostads- och arbetsplatskommittéer måste kontrollera fördelningen av gas och elektricitet samt upprustning av infrastruktur som vägar och elnät.
Kommentarer är stängda.