Att titta på SVT:s Dokument Inifrån: Den osvenska modellen är absolut nödvändigt för alla som vill kämpa fackligt för att försvara sig själv och sina arbetskamrater. Den visar tydligt vad man kan förvänta sig av framtiden.
Dokumentären tar avstamp i Europas största brobygge, i Sundsvall, och visar hur lönerna och arbetsvillkoren obönhörligen pressas nedåt trots att kollektivavtal såväl krävs av uppdragsgivaren Trafikverket som finns på arbetsplatsen. Det första steget var att ta in irländska byggnadsarbetare som fick drygt 20 % lägre lön än de svenska (110 kr/tim efter skatt istället för 140 kr/tim), eftersom de endast fick lärlingslön. Deras yrkeskunnande krävdes av uppdragsgivaren och garanterades av arbetsgivaren, men togs inte hänsyn till i lönekuvertet. Fortfarande låg man dock på den lägsta kollektivavtalsmässiga lönen. Detta ändrades dock med introduktionen av slovakiska byggnadsarbetare. Enligt arbetsledaren får dessa lika mycket som de irländska arbetarna, men såväl tidigare anställda som företaget själva avslöjar dock helt andra nivåer. Är man en av de bästa arbetarna kan man komma upp i 56 kr/tim i lön. Men då krävs en arbetsvecka på 55 till 60 timmar, och övertid är inkluderat i lönen. Detta på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal!
Hur kan detta hända? Enligt projektchefen på Trafikverket, Magnus Lundberg, har man inga kontroller över huvud taget vad gäller arbetstider och lön, det är inte prioriterat för projektet. Byggnads ordförande, Johan Lindholm, beskriver en situation där man inte kan komma i kontakt med de utländska byggnadsarbetarna, och att de som pratar med facket skickas hem omgående. Ola Månsson, VD på arbetsgivarorganisationen Svenska Byggindustrier, väljer helt sonika att förneka problemet och sticka huvudet i sanden med förklaringen att alla hans medlemsföretag håller sig till kollektivavtalen.
Hur ser då lösningen ut, enligt de inblandade? Facket anser, helt korrekt, att den svenska modellen skakas i grunden. Samtidigt skjuter de ifrån sig sitt eget ansvar och menar att ansvaret för att lösa problemen ligger på politikerna. Där finns dock flera hinder. Elisabeth Svantesson (M), ansvarig minister, blundar ännu hårdare än arbetsgivarorganisationen: det finns inga problem, lönerna stiger och lönedumpning existerar inte inom byggsektorn. Ylva Johansson (S) ser visserligen att problem finns på arbetsmarknaden, dock inte så allvarliga där kollektivavtal finns, där är det ”inte jättesvårt att lösa”. En verklighet som skiljer sig markant från byggnadsarbetarnas.
Hur ser då verkligheten ut för de som jobbar för bemanningsföretagen inom byggnadsindustrin? En stor aktör bland bemanningsföretagen är det irländska företaget Atlanco Rimec. Företaget är byggt på rädsla. Ifall man pratar med facket blir man hemskickad direkt. Pratar man med media drar sig inte företaget för att skada sina anställda ekonomiskt – eller fysiskt – enligt en tidigare högst uppsatt person inom företaget. Databaser med personliga uppgifter och svartlistning tillhör vardagen, men förnekas av företaget. Har man otur, som polacken Andrzej Szulczewski, så skadar man sig på jobbet. Då visade det sig att försäkringarna inte täckte skadan, att anmälan skulle göras till Cypern trots att han anställts i Polen och att ingen från företaget svarade på hans brev. Förutom för att säga att han inte längre var anställd.
Atlanco Rimec granskades även av Skatteverket i Sverige. Det visade sig att de inte registrerat sitt företag i Sverige och inte betalat skatt, något som ledde till ett skattekrav på företaget på 11 miljoner kr för två år. Även facket stämde företaget för brott mot föreningsrätten och uteblivna löner efter ett uppmärksammat bygge i Stenungsund. Atlanco Rimec inhyste där byggnadsarbetarna i små rum – tre personer på 11m2 – och skickade hem en del av arbetarna som gick med i facket. Sedan tvingades övriga anställda att gå ur facket. Detta är ett företag som anlitats gång på gång av NCC, även efter att domen om skattebrott kom. Nils Bjehm, vice VD NCC Construction, väljer också att förneka all kännedom om problemen; de stämmer inte med hans ”bild”. Trots att facket ställt krav på att inte anlita Atlanco Rimec, Skatteverket fått en fällande dom och otaliga tidningsskriverier så har detta inte nått fram till hans medvetenhet.
Det är en mörk framtidsbild som målas upp i dokumentären. Slakterijobb flyttas från Danmark till Tyskland, tyska slaktare ersätts av rumänska och timlönen pressas från 240:- i Danmark till 80:- för de rumänska slaktarna i de tyska bemanningsföretagen. Var femte arbetare i Tyskland har ett löglönejobb.
Allt är inte nattsvart. Det kommer dock att behövas nya metoder och nya fackliga företrädare som vågar utmana arbetsgivarna. Det kommer att krävas att man lokalt agerar för att få fram uppgifter om lönenivåer och arbetstider för alla utländska arbetare. Detta kan innebära att en arbetsplats måste försättas i blockad och att varje anställd vid det utländska bemanningsföretaget intervjuas, med tolk, om sina arbetsvillkor. De måste också erbjudas att gå med i facket. Blockaden kan inte lyftas förrän svenska och utländska arbetare får samma löner, villkor och skydd på jobbet. Ifall alla är överens om att utländska arbetare har rätt yrkeskunnande ska det självfallet även synas i lönekuvertet. Lärlingslön är för lärlingar!
Problemen för den svenska fackliga rörelsen kan inte lösas endast på hemmaplan. Svenska fack måste arbeta för en kämpande alleuropeisk facklig federation. En sådan ska ha kraft att försvara anställda, löner och villkor – bl a genom att försätta företag som förföljer anställda i blockad. I varje land i hela Europa.
Självfallet behövs det även politiska representanter som är beredda att ta kamp mot detta utnyttjande av människor och stoppa lönedumpningen och i förlängningen avskaffa de omänskliga bemanningsföretagen helt. Men det omedelbara ansvaret att agera ligger på facken. Klarar inte facken av denna utmaning så är dess existens hotad.
Vi som är engagerade fackligt måste göra allt vi kan för att undvika denna mörka framtid. Det är resultatet av 100 års facklig kamp som står på spel – både för oss och våra barn.
Den osvenska modellen går att se på hemsidan Svt Play fram till den 2 december 2014.