Helgen den 14-16 november 2014 genomförde Arbetarpartiet sin Tredje Kongress sedan partiet bildades efter att ha lämnat Rättvisepartiet Socialisterna år 2010. Kongressen besöktes av närmare 50 deltagare från Boden, Umeå, Sundsvall, Kalmar och Lund, samt internationella gäster från bland annat London och Dublin. Precis som de två tidigare kongresserna var även denna en arbetande kongress. Kongressen utgjorde avstampet till en verklig satsning på att bilda partiföreningar på fler orter och göra partiet känt på riksplanet genom bl a inlägg i fackföreningspressen.
Arbetarpartiets Första Kongress genomfördes i november 2011. Huvudsyftet med denna kongress var att sätta punkt för diskussionerna kring brytningen med RS ett och ett halvt år tidigare, och istället rikta blicken framåt. I detta syfte utformade vi tre politiska grunddokument som, tillsammans med ett fjärde, utgör motsvarigheten till vad man skulle kunna kalla för ett partiprogram. Vart och ett av dokumenten diskuterades i partiföreningarna i tre veckor och antogs sedan på kongressen.
Vår Andra Kongress ägde rum i mars 2013. På denna kongress bekräftade vi vår anslutning till det internationella socialistiska nätverket Workers’ International Network (WIN). Detta innebar att vi bröt med den relativa isolering vad gäller internationella kontakter som vår brytning med RS inneburit. Vår anslutning till WIN innebar att vi frivilligt anslöt oss till ett nätverk som vi när som helst kunde lämna. Under förkongressperioden diskuterade vi anslutningen till WIN samt ett fjärde grunddokument som lades till de tre vi antagit på vår Första Kongress.
Arbetarpartiets Tredje Kongress utgjorde avstampet till en verklig satsning på att expandera partiet – på flera olika sätt. Kongressen syftade till att lägga en fast politisk och praktisk grund för detta. En viktig diskussion rörde våra planer på att bygga upp nya partiföreningar på olika orter runt om i Sverige. Ett område vi kommer att prioritera är Öresundsområdet. Som en del i denna satsning kommer vi även att kontakta de medlemmar och prenumeranter som vi har på cirka 40 orter runt om i Sverige. Detta i syfte att sondera terrängen för ytterligare orter där vi kan etablera nya partiföreningar. Några orter som nämndes under kongressen är Gävle och Örnsköldsvik.
Kongressen antog också tre dokument som kommer att utgöra ett politiskt stöd inför den Sverigeturné vi ska genomföra sommaren 2015. Dokumenten syftar till att erbjuda ett positivt politiskt alternativ i den förnedrande situation som arbetarrörelsen befinner sig i, med en S-ledd regering som lever på nåder av ett högerextremt och rasistiskt parti.
Kongressen diskuterade dessutom hur vi, som ett led i vårt nationella arbete, ska etablera Arbetarpartiet på riksplanet genom regelbundna insändare och debattartiklar i fackföreningstidningarna. När vi gjorde ett antal inlägg i fackföreningspressen åren 2010-2011 nådde vi en potentiell läsarbas på drygt en miljon läsare. Debattörer som kan erbjuda ett positivt politiskt alternativ som kan ge arbetarrörelsen initiativet åter kommer att bli mycket väl mottaget i den situation av hotande regeringskris som nu råder.
Slutligen så diskuterade kongressen vårt fackliga arbete inom Kommunal i Umeå samt hur våra medlemmar ska kunna skaffa sig en politisk periferi (eller utöka och bearbeta en redan befintlig periferi) med hjälp av Nya Arbetartidningen. Vi startade även vår årliga julkampanj då vi ger bort en prenumeration på NyA i julklapp till folk vi känner som skulle uppskatta tidningen.
Under kongressen förrättades dessutom val av ny Partistyrelse, Kontrollkommission samt Revisorer. Nu är siktet inställt på att sprida Arbetarpartiet till nya orter och göra både parti och tidning kända på riksplanet.
Den nationella frågan
Mick Brooks från London, med över 40 år bakom sig inom den brittiska arbetarrörelsen, besökte Arbetarpartiets kongress.
På kongresslördagen höll Mick ett föredrag om den nationella frågan. Frågan är aktuell i en rad länder i Europa – från den relativt fredliga folkomröstningen om självständighet i Skottland till inbördeskriget som riskerar att slita sönder Ukraina.
Mick berättade om hur rätten till självständighet, om de så önskade, för de över 100 nationer som förtrycktes i Tsar-Ryssland var ett avgörande skäl till det stora stöd som Bolsjevikerna vann under Lenin.
Samtidigt betonade Mick att rätten till nationellt självbestämmande på ett sätt kan jämföras med rätten för en kvinna att ta ut skilsmässa från sin man. Bara för att vi socialister försvarar rätten till skilsmässa innebär det inte att vi anser att alla kvinnor ska skilja sig. Det faktum att vi stödjer en nations rätt till självbestämmande innebär alltså inte att vi, i varje enskilt fall, nödvändigtvis anser att en nation ska bli självständig. Det viktiga för oss socialister är att bevara enigheten mellan olika arbetare – oavsett nationalitet.
Röster om Kongressen
Veronica Johansson, Holmsund
– Det var fantastiskt god mat! En bra insats både från kockarna och de som såg till det logistiska.
– Jag tyckte också det var roligt att träffa gästerna från när och fjärran.
– Hela kongressen var bra!
Joacim Strand, Lund
– Jag kommer ta med mig Mick Brooks anförande i den nationella frågan. Det var riktigt bra, tycker jag.
– Kongressen i sig gav mycket energi och hopp inför framtiden. Bland annat inför vårt arbete med att bygga upp partiföreningar på nya orter.
Gun Sandström, Umeå/Robertsfors
– Kongressen gav mig mycket energi och inspiration till fortsatt kamp. Särskilt den fackliga arbetsgruppen på fredagen gav mycket energi för framtiden.
– Det var intressant att höra det Jimmy Kelly berättade om elektrikerna som slagit sig samman över nationsgränserna.
– Det var första gången jag har varit med på en hel kongress!
Kalle Wadin Wesslén, Kalmar
– Den bästa punkten var om hur vi ska sprida partiet till nya orter.
– Jag tycker att den här kongressen var både bättre planerad och genomförd än den förra. Så jag är nöjd!