Nya Arbetartidningen intervjuar Kenneth Jaktlund, en av initiativtagarna till Här stannar Sverige
Hur startade Här Stannar Sverige?
I höstas friade tingsrätten i Sundsvall en makedonsk förare som hade stoppats av polisen i Sundsvall med både falskt körkort och falskt pass. Det var droppen. Många av oss hade tyckt att svenska och utländska förare behandlats olika av polisen under många år. Inte så konstigt egentligen. Polisen vet att om man stannar en utländsk förare blir det för det första en massa problem för att man måste tillkalla en tolk. Sedan är det många utländska åkerier som helt enkelt struntar i att betala exempelvis fortkörningsböter.
Domen gjorde att en kompis till mig i Ö-vik blev skogstokig. Han ringde till mig och vi överklagade domen. Men vi ville göra något mer. Från början tänkte vi att vi skulle göra som i Frankrike – ställa bilarna på E4:an och spärra av all trafik. Sedan kom vi på att vi skulle stanna 15 minuter i vägkanten varje dag i protest.
En annan chaufför la upp protesten som ett event på Facebook och genast fick vi massor med följare. Nu har vi en sida på Facebook där chaufförer från hela landet kan snacka med varandra och utbyta erfarenheter..
Vad är det ni protesterar emot?
I grund och botten handlar det om osund konkurrens. Företag och förare som följer arbetstidslagar, kollektivavtal och trafikregler konkurreras ut av de företag och förare som inte gör det. Man räknar med att ungefär 300 bilar kör olagligt i Sverige varje vecka. I Skåne är uppåt 60 procent av alla lastbilar registrerade i utlandet.
Det handlar också om trafiksäkerhet. Vi tar upp problem med förare som kör för många timmar, som kör för fort och de som kör onyktra.
Har ni fått gehör för era protester?
Transportarbetarförbundet stöder oss. Dessutom har vi stöd av några arbetsgivarorganisationer: Svensk Åkeriförening och Biltrafikens arbetsgivarförening. Vi har också fått träffa representanter från både regeringen och oppositionen i riksdagen. I höstas klubbades en ny lag som gör det lite svårare att bryta mot de svenska lagarna. Om den har gett effekt är lite svårt att säga. Men jag har hört av några som kör egna bilar att det blivit lite fler körningar och att priserna inte är lika pressade längre.
Finns det några krafter som motarbetar er?
Det finns en organisation som heter Transportföretagarna, som har kopplingar till Svenskt Näringsliv. De är motståndarsidan i den här matchen. Det ligger mycket pengar i att kunna pressa ned priserna på transporter, så man får räkna med motstånd när man försvarar kollektivavtalen.
Hur ska ni gå vidare med protesterna?
I början var vi bara förbannade och ville protestera. Men allt eftersom att tiden har gått har vi förstått att vi också måste sätta oss in i de lagar och regler som finns i EU. Nu vet vi exempelvis att EU:s utstationeringsdirektiv innebär att efter en vecka i Sverige måste en utländsk chaufför få samma lön som en svensk. Det känns också positivt att vi knutit kontakt med en grupp italienska lastbilschaufförer som kämpar för samma saker som vi.
Vad blir nästa större protest för Här Stannar Sverige?
Vi stannar som vanligt 15 minuter varje dag vid vägkanten klockan 12 och 24. Under sommaren kommer vi att besöka olika transportmässor – exempelvis i Mantorp. Ett viktigt krav för oss är att införa det tyska MAUT-systemet i hela EU. MAUT-systemet innebär att varje lastbil får en GPS-sändare som gör att man kan hålla reda på var lastbilen kört och hur länge. Med ett sådant system skulle man kunna bli av med brotten mot cabotage-reglerna.