Lördagen den 19 december protesterade lastbilschaufförer på 13 orter i landet mot urholkningen av kollektivavtal, arbetstidsregler och trafikregler. Inom transportnäringen handlar det främst om utländska åkerier som pressar priserna genom att betala löner långt under kollektivavtalsnormerna, men också genom att medvetet överskrida begränsningarna för vilotider och raster.
Kenneth Jaktlund, från organisationen Här Stannar Sverige, inledde manifestationen i Umeå med att påpeka att omorganiseringen av polisen riskerar att leda till försämrad arbetsmiljö för chaufförer och osäkrare trafikmiljö för privatbilister. Chaufförerna menar att nyordningen, som innebär att trafikpolisen blir en del av ordningspolisen, kommer att innebära mindre fokus på trafikpatrullering.
Edward Riedl, moderat riksdagsman, var den enda talaren vid manifestationen. Många av de samlade chaufförerna frågade Riedl vad han tänkt göra åt att det, i praktiken, råder olika regler för svenska och utländska ekipage.
– Om en utländsk lastbil tas för någon olaglighet som borde ge böter händer det i bästa fall till att bilen ”klampas” vid vägkanten. Men efter ett dygn får bilen åka vidare – och åkeriet kan strunta i att betala böter, sa en chaufför. Varför håller man inte lastbilen tills åkeriet gjort rätt för sig? Svenska åkerier kan inte välja själva om de ska betala böter eller ej.
Många utländska åkerier bryter mot de s.k. cabotagereglerna för att kunna få så många körningar i Sverige som möjligt. Cabotagereglerna fastslår att ett utländskt åkeri som har en körning från utlandet till Sverige får ta högst tre körningar under sju dagar på vägen hem från Sverige. Detta utan att anpassa löner osv till svenska arbetsmarknadsregler. Tanken med regelverket är att lastbilar som kör till Sverige inte ska behöva gå tomma på vägen tillbaka. Men många utländska åkerier bryter mot cabotagereglerna genom att stanna under flera veckor i Sverige. Resultatet är förstås att dessa bolag kan pressa priserna och därmed slå ut de åkerier som följer regler och avtal på den svenska arbetsmarknaden.
– De svenska myndigheterna har inga metoder att följa upp reglerna, säger Freddy Lidén, en av deltagarna vid manifestationen i Umeå.
– Det vore hur enkelt som helst att ta in uppgifter på när en lastbil kommer in i Sverige – exempelvis via s.k. transponder som redan används för trängselavgifterna i Stockholm. Sedan kan uppgifterna läggas upp på internet så att speditörer och kontrollmyndigheter kan kolla hur länge en viss lastbil befunnit sig i landet.
Det enda negativa inslaget vid manifestationen i Umeå var att riksdagsmannen Edward Riedl gjorde sitt bästa för att förvandla chaufförernas protest till ett valmöte för Moderaterna. Gång på gång upprepade Riedl hur M, tillsammans med SD, försökt vidta åtgärder mot fusket på vägarna medan Socialdemokraterna hållit emot.
Men med tanke på att det var under Moderaternas regeringsperiod, 2006-2014, som problemen med osund konkurrens inom både bygg- och transportnäringarna exploderade så kan Riedls verklighetsuppfattning ifrågasättas. Moderaterna stod i spetsen för att föra in Sverige i EU. Det var också M som år 2010 införde den s.k. Laval-lagen. Laval-lagens kärna innebär att fackförbund endast får vidta stridsåtgärder, när det gäller löntagare från andra EU-länder som tillfälligt arbetar i Sverige, för att säkerställa att de utländska anställda uppnår minimilön. Det är olagligt för en fackförening att ta strid för bättre villkor än minimilön. ”Lavallagen” sätter därmed ett tak t.ex. för vilka löner som svenska fackföreningar kan kräva och ta strid för när det gäller utländska löntagare i Sverige.
Transportarbetareförbundet närvarade också vid protesten i Umeå. Tillsammans med fackföreningar i sex andra länder siktar man på att samla ihop en miljon namn för schyssta villkor inom transportnäringen. Namnen stöder ett så kallat medborgarinitiativ till EU-kommissionen som därmed tvingas behandla förslaget. Du kan själv skriva på uppropet genom att klicka på följande länk: www.fairtransporteurope.eu.