Det amerikanska presidentvalet äger rum den 8 november 2016. Vägen fram till dess är uppdelad i flera delar. Just nu är vi mitt uppe i primärvalen. Under denna period väljer de båda stora partierna, Demokraterna och Republikanerna, sina respektive presidentkandidater.
Primärval
I primärvalen ställer olika ledande personer inom de båda partierna upp mot varandra. Dessa genomförs i alla USA:s femtio delstater samt Washington DC. Dessutom genomförs primärval i USA:s fem bebodda territorier (Guam, Puerto Rico, Amerikanska Samoa, Norra Marianaöarna och Virginöarna).
Det finns två typer av primärval: förberedande valmöten (caucuses) och primärval. Ungefär 75 % av delstaterna och territorierna genomför primärval. Den största skillnaden mellan dessa två är att primärvalen organiseras av delstaterna, medan de förberedande valmötena (caucus) sker i partiernas egen regi. I valmötena är det i regel bara partiernas egna medlemmar och registrerade väljare som får rösta. Primärvalen kan antingen vara öppna för registrerade oberoende väljare (open primaries) eller enbart för väljare som är registrerade på ett visst parti (closed primary). Det är ungefär lika många delstater som använder sig av de båda formerna av primärval.
Nationella konvent
I primärvalen och de förberedande valmötena utses delegater till Republikanernas respektive Demokraternas nationella konvent. På dessa konvent, som hålls under sista halvan av juli, väljer delegaterna partiernas respektive presidentkandidat. Det är först efter konventen som den egentliga presidentvalskampanjen börjar på allvar.
Superdelegater
Inom Demokraterna finns det, förutom de delegater som väljs i de olika primärvalen, så kallade ”superdelegater”. Superdelegaterna är oftast personer som innehar någon form av position inom den demokratiska partiapparaten. Dessa är inte bundna av resultaten i primärvalen, utan kan rösta på vilken presidentkandidat de vill. Systemet med superdelegater har kritiserats för att vara odemokratiskt. Detta då en kandidat som fått en minoritet av rösterna i primärvalen ändå kan väljas om han eller hon har tillräckligt med stöd bland superdelegaterna.
En överväldigande majoritet av superdelegaterna stödjer Hillary Clinton, vilket ytterligare försvårar för Bernie Sanders att bli vald till det demokratiska partiets presidentkandidat.
Elektorer
I själva presidentvalet tävlar kandidaterna mot varandra i respektive delstat. Den som vinner valet i en delstat vinner alla s.k elektorer från denna delstat. Det är dessa elektorer som, i sin tur, formellt väljer presidenten. Då antalet elektorer inte är helt proportionerligt med antalet invånare i de olika delstaterna kan en kandidat bli vald till president utan att ha fått en majoritet av rösterna. Detta har hänt vid fyra tillfällen – 1824, 1876, 1888 och 2000. År 2000 fick Demokraternas kandidat Al Gore fler röster än republikanen George W Bush. Men eftersom Bush fick fler elektorsröster var det han som valdes till president.