Internationellt

Indien: Världshistoriens största strejk

Olof Kristmansson
Publicerad i
#98
Lästid 2 min

Den 2 september genomfördes en endags generalstrejk i Indien som kan ha varit världshistoriens största strejk sett till antalet deltagare. Uppgifterna angående hur många som deltog i strejken varierar mellan 150 miljoner och 180 miljoner. I strejken deltog anställda inom gruvindustri, tillverkningsindustri, finans-, transport- och offentlig sektor. Dessutom deltog arbetare inom den informella sektorn (jordbruksarbetare och anställda i småföretag).

Strejken utlystes av tio av landets tolv fackliga centralorganisationer (motsvarigheter till LO, TCO och SACO i Sverige) och vände sig mot regeringens förslag på avregleringar och försämringar av arbetsrätten. I förslagen skall järnvägs- och försvarssektorn öppnas för utländska investeringar. Regeringen vill även ändra dagens regel om att företag med fler än 100 anställda måste få regeringens godkännande för att få genomföra avsked. Om försämringen går igenom så skulle gränsen höjas till företag med 300 anställda eller fler.

Efter strejken försökte regeringen misskreditera strejken genom att påstå att den inte varit speciellt omfattande och att den knappt märktes i vissa provinser. Ett minst sagt märkligt uttalande med tanke på att alla landets 11 000 tåg stod stilla och världshistoriens största strejk just genomförts!

Indien har de senaste tio åren haft en kraftig ekonomisk tillväxt. Den har resulterat i att antalet arbetare sysselsatta inom de formella sektorerna har ökat och fackföreningarnas ställning stärkts. I takt med att de som arbetar inom de formella sektorerna vunnit bl a sociala trygghetssystem har kraven på bättre villkor ökat även inom den informella sektorn. Det nyss satta rekordet i antal deltagare i en strejk kanske inte håller så länge…

Fakta: Informella sektorn

Den informella sektorn förknippas i Sverige ofta med svartarbete och kriminalitet. I många fattiga utvecklingsländer är denna sektor ofta långt större. Inom denna återfinns exempelvis många familjejordbruk och småjordbruk på landsbygden. Arbetarna saknar ofta helt anställningsavtal och villkoren är mycket dåliga.

Lämna en kommentar