Vi ska förklara skillnaden mellan en sekulär stat och den typ av stat som islamisterna eftersträvar. Vi börjar med att klargöra innebörden av en sekulär stat – och vi gör detta i tre steg.
Steg ett: Det ena fundamentet i en sekulär stat är att prästerskapet har fråntagits sin makt att, via sina institutioner, utforma de lagar och regler som ska styra samhället – utanför kyrkan. I det sekulära Sverige stiftas lagar och regler av politiska församlingar som erhållit sin legitimitet genom fria och allmänna val. Det finns kortare sätt att förklara vad en sekulär stat är: kyrkan har förlorat kontrollen över staten, religion och politik har skilts åt, eller att kyrka och stat har skilts åt.
Kommentar: Sverige är en sekulär stat. Det första fria och allmänna valet, där både kvinnor och män fick delta, hölls år 1921. Men det formella avskiljandet mellan stat och kyrka i Sverige skedde inte förrän ca 80 år senare (år 2000).
Steg två: En sekulär stat ska stå neutral i bland annat religiösa frågor. Det andra fundamentet för en verkligt sekulär stat innebär att lagen ska vara densamma både för ateister och troende, samt för troende med olika övertygelser som kristna, judar, muslimer och andra. Staten ska sträva efter att garantera samma rättigheter och trygghet för alla, både för icke troende och för troende – med olika inriktning.
Steg tre: Denna likhet inför lagen gäller dock endast under förutsättningen att de troende, eller icke troende, accepterar de båda fundamenten för den sekulära staten. Låt oss repetera dessa: att prästerskapet har fråntagits sin makt att, via sina institutioner, utforma de lagar och regler som ska styra samhället utanför kyrkan. Istället stiftas lagar och regler av politiska församlingar som i Sverige erhållit sin legitimitet genom fria och allmänna val,
att lagen ska vara densamma både för ateister och troende, samt för troende med olika övertygelser som kristna, judar, muslimer och andra.
Islamismen är totalitär
Det finns många islamistiska rörelser och organisationer. Då de uppstått under olika betingelser uppvisar de också skilda drag. Men islamisterna har det gemensamt att de ser islam som ett ideologiskt-politiskt system där religionen och politiken är fullständigt sammanvuxna. (Denna syn på sammanväxten mellan religion och politik är inte begränsad till islamism utan återfinns fortfarande i de flesta tolkningar av islam.)
En islamistisk stat kommer att vara baserad på Koranen, som anses vara guds ord, förmedlade till Muhammed via en ängel. Sharia blir alltså en föreställning om en gudomlig rätt eftersom den stöder sig på 350 verser från den heliga Koranen. Genom prästerskapets tolkning av dessa verser, samt av tillägg i form av Profetens handlande och yttranden, skapas konkreta lagar och regler för hur livet ska organiseras i samhället, familjen och för individen.
De lagar och regler som individen åläggs att följa är mycket farliga att ifrågasätta. De kommer ju verkligen från ovan. Vi upprepar: grunden till muslimsk rätt bygger på föreställningen att sharia utgör guds ord. Systemet skapar ett totalitärt samhälle som berövar individen hennes möjlighet till fria val och integritet. Denna islamism är naturligtvis oförenlig med den sekulära staten vars uppgift det är att skydda medborgaren, försvara hennes rätt till fria val samt slå vakt om individens integritet. Detta gäller för samhällslivet i form av yttrande-, tryck- och organisationsfrihet samt demokratiska val. Detta gäller också för privata val i livet: politisk och religiös tillhörighet (eller avsaknad av sådan) av livspartner samt av övrig livsstil. Allt inom de gränser som lagen sätter, beslutad av en politisk församling som själv erhållit sin legitimitet genom fria val, och där lagen ska vara densamma både för ateister och troende.
Skillnaden mellan en islamistisk stat och en sekulär är fundamental: sharia bygger på att ett prästerskap, som utsett sig själva, hävdar att de (prästerna) förstår guds lag, och att deras tolkning av densamma innebär det överlägset bästa sättet att organisera och styra samhället – en organisering som dessutom inte får ifrågasättas av en vanlig människa. Den sekulära staten bygger på tron att människan både kan utarbeta lagar och via demokratiska former välja de representanter som ska organisera samhället på grundval av dessa lagar. Visar det sig att lagarna, och de valda, inte håller måttet omarbetas lagarna samtidigt som nya representanter väljs.
Kort sagt: i Sverige ställs islamisternas totalitära gudstro mot uppfattningen att människan med hjälp av demokratiska metoder själv förmår organisera samhället bättre.
Endast fega individer vägrar välja sida – mellan en sekulär stat och den reaktionära islamismen.