Kultur

Urkult – folkfest vid Nämforsen

Anna-Sara Wännman
Publicerad i
#111
Lästid 3 min

En bit utanför Sollefteå i det lilla samhället Näsåker så samlas en gång per år människor från Sverige och världen. Vi samlas där för att samla kraft. Vi samlar urkraft från forsens muller, från vibrerande dans, från Jojk, kulning och sång och från den värmande elden.

Hällristningarna invid forsen påminner oss om att människor har samlats just vid denna plats i tusentals år. I några dagar så går vi barfota för att komma närmare naturen, som vi tappat bort i vårt storstadsliv. I några dagar så råder full respekt gentemot varandra. Urkult tas varje år emot med glädje. Det är en tid och plats för vila från press och måsten. På Urkult så bryts svenskarnas ensamhetsnorm, här hejar alla på varandra, vi delar på det vi har och vi uttrycker nyfikenhet inför varandra. I år passerade Urkult utan några anmälda sexuella ofredanden. I år genomfördes Urkult med en av Sveriges könsmässigt mest jämställda scenutbud. I år genomfördes Urkult i samlevnad.

På Urkult råder tre viktiga perspektiv: det lokala, det internationella och miljöperspektivet.
Det lokala perspektivet: för att Urkult byggs av människorna på plats, genom frivilliga insatser och byggstenar.
Det internationella: För att öka förståelsen för varandras kulturer och då kunna mötas på en respektfull bas. I mångkulturella möten skapas också nya uttryck och vi tar ett till nyfiket steg framåt i vår utveckling, som individer och som ett samhälle.
Miljöperspektivet: För att vårda den jord vi alla delar på, den jord vi får mat, kläder och material från och därför behöver leva i symbios med.

Vi samlas här varje år för att återförenas med vår moral, den som handlar om medmänsklighet. Kapten Röd påminde oss om äkta vänskap, att vi måste vårda våra nära och kära och att vi tillsammans står starka mot förtryck. ”Kaptenen vill inte ha någon guldgrävar-vän, han får rida på sin tandem ensam hem”.
Vi samlas här varje år för att ta del av världsomfattande kulturer, Stella Gonis gav oss Västindiska rytmer och delade sin kultur med oss.
Vi samlas här varje år för att uppmärksamma urfolk. Sofia Jannok påminde oss om att låta samerna ha den plats dom förtjänar och om kampen för rättvisa som pågått så länge. ”Om vi ska prata om den samiska våren så kan vi väl prata om varför vi blundat dom senaste tusen åren”.
Vi samlas här för att åter tända eldarna. Eldnattens hisnande nycirkus påminde oss även i år om elden som en samlingspunkt.
Vi samlas här varje år för symbiosen.

I år tände vi ännu en gång eldarna. Det här var Urkult 2017