I augusti presenterade den borgerliga Alliansen ett gemensamt förslag om införandet av nya låglönejobb, s.k. ”inträdesjobb”. Inträdesjobben riktar sig till nyanlända invandrare och ungdomar under 23 år som saknar fullvärdig gymnasieutbildning. Förslaget innebär att nyanlända flyktingar utnyttjas som slagträ mot kollektivavtal och lönenivåer för alla löntagare.
De som anställs med denna typ av anställning ska få 70 % av de avtalade minimilönerna. Samtidigt har jobben ett lönetak på max 21 000 kronor. Detta innebär att de som anställs via ”inträdesjobb” som mest skulle få 70 % av detta, det vill säga 14 700 kr i månaden. I många yrken blir lönerna betydligt lägre än så. Restaurangbiträden skulle enbart få 11 000 i månadslön, vilket efter skatt skulle bli rentav mindre än studiemedlet. Dessutom är tanken att det ska gå att vara anställd i hela tre år på denna typ av anställningsform.
Att enbart 70 % av minimilönen ska betalas ut motiveras med att de resterande 30 % av arbetstiden ska räknas som utbildning. Det ställs dock inte några som helst krav på att företagen som anställer erbjuder någon utbildning. Det kan alltså likaväl bli hundraprocentig arbetstid, men enbart 70 % i lön. Utbildningsdelen blir helt frivillig från arbetsgivarnas sida.
Med rejält sänkta löner och slopade arbetsgivaravgifter innebär borgarnas förslag i praktiken en rejäl överföring av kapital från statliga skattemedel direkt till privata företag. Åtgärden skulle kosta staten 1,8 miljarder per år och betyda att dessa företag skulle få ett direkt bidrag på 5 000–6 000 kronor i månaden för varje anställd inom inträdesjobben. Dessa företag gör redan i de flesta fall rejäla vinster och det finns redan gott om olika bidragsanställningar att tillgå. Att många utrikes födda går utan arbete beror inte på att lönenivåerna skulle vara för höga. Ett långt viktigare skäl är att många av dessa saknar rätt utbildning och kompetens.
Enligt de borgerliga partiledarna ska inträdesjobben leda till 40 000 nya arbeten när anställningsformen är fullt utbyggd. Vad förslaget egentligen syftar till är att använda nyanlända invandrare och ungdomar utan fullvärdig gymnasieutbildning som slagträ mot kollektivavtal, löner och anställningstrygghet. Detta riskerar dels att sätta en press nedåt på lönenivåerna för alla löntagare. Det riskerar dessutom att skapa en djup spricka mellan löntagare som är födda i Sverige – och de som är födda utomlands.