Inrikes

Stor kartläggning av hedersförtrycket bland unga i storstäderna

Patrik Brännberg
Publicerad i
#126-127
Lästid 5 min

Barn och ungdomar som lever med hedersnormer är mycket mer utsatta för våld inom familjen än andra. Av de niondeklassare som inte lever med hedersnormer hade en av tio någon gång utsatts för våld, kränkningar eller kontroll. Bland de som lever under hedersrelaterade våldsnormer var resultatet det omvända – endast tio procent hade inte utsatts för dessa övergrepp. Över 60 procent hade utsatts för fysiskt våld.

Detta är en av slutsatserna som kan dras av studien ”Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar” som publicerades i november. Över 6 000 elever i årskurs 9 från Malmö, Göteborg och Stockholm har deltagit i undersökningen. Dessutom har man intervjuat 235 personer som antingen arbetat mot hedersvåld eller som själva blivit utsatta. I Malmö, där studien avslöjat att de största problemen finns, lever var femte niondeklassare under någon form av hedersförtryck – och var tionde utsätts för våld eller hot i hederns namn.

Studien har kartlagt två olika nivåer av hedersförtryck. Dels familjer där man lever efter så kallade oskuldsnormer. Det handlar om olika regler och krav som är kopplade till främst döttrarnas sexualitet och ”renhet”. Den andra nivån handlar om familjer där det dessutom anses legitimt att använda våld, eller hot om våld, för att upprätthålla dessa normer.

Studien visar att flickor utsätts för fler och hårdare krav än pojkar. Det handlar om en rad inskränkningar i vardagen – allt ifrån att inte få välja vilka kläder eller fritidsaktiviteter man vill, till krav på deltagande i religiösa aktiviteter eller scheman med hushållssysslor som gör att ingen fritid finns kvar. Socialsekreterare som intervjuats i studien berättar om hur flickor blivit klockade för att föräldrarna ska veta hur lång tid det tar att gå från skolan och hem. Den som inte lever upp till familjens krav kan drabbas av isolering; att resten av familjen låtsas som att personen inte existerar. Ett annat sätt att bestraffa barn som bryter mot normerna är nedsättande ord som ”hora”. En annan kontrollmetod kan vara ryktesspridning inom den egna etniska gruppen.

Även våldet och hoten om våld tar sig olika uttryck. Det kan handla om rena hot om våld och t.o.m. mord. Men det kan även handla om hot om påtvingade oskuldskontroller, resor till hemlandet eller tvångsäktenskap. Studien visar att det är bland de ungdomar som lever under hot om våld som även de flesta fallen av tvångsäktenskap förekommer. Tydliga brott mot normerna, som exempelvis homosexualitet, riskerar att drabbas av de grövsta övergreppen.

De som växer upp under hedersnormer hanterar det på olika sätt. Många tar avstånd och skapar sig egna liv – även om många vittnar om att den kringskurna tillvaron gör att man senare i livet kan få svårt med nära relationer. De blir föräldrar som gör allt för att deras barn ska få en barndom fri från hedersnormer.

Andra blir själva en del av hedersförtrycket. I studien är det speciellt tydligt bland pojkarna. Över hälften av pojkarna som utsätts för förtryck hade själva, någon eller flera gånger, hotat eller skadat någons pojkvän eller flickvän på grund av deras relation. Var femte av dessa pojkar var också negativa till förbud mot könsstympning och stödde idén om tvångsäktenskap. Ungefär samma andel ansåg att det var fel att lagstiftningen i Sverige ger samma rättigheter till män och kvinnor.

Studien visar på stora skillnader mellan de tre städerna. Det är t.ex. en dubbelt så stor andel av ungdomarna i Malmö som lever under oskuldsnormer jämfört med i Stockholm. Men gemensamt är att personer med utomeuropeisk bakgrund och de som bor i socialt utsatta förorter är särskilt utsatta. Ungdomarna själva anger kultur, religion eller rykte som förklaring till att de utsätts för hedersförtryck. Studien visar också på en koppling mellan hedersförtryck och religion. Ett vanligt krav är att man ska gifta sig med någon från samma religion. Två tredjedelar av de som utsattes för oskuldsnormer i Malmö kom från muslimska familjer, en femtedel från kristna familjer. Men det fanns också svarande som uppgav att deras familj inte var religiös. Bland de som utsattes för våld var andelen religiösa mindre. Risken att utsättas ökar också om mamman eller pappan är arbetslös.

De fakta som studien visar är skrämmande. De understryker behovet av att samhället tar dessa problem på allvar. Samtidigt visar studien på att det finns hopp. En överväldigande majoritet av ungdomar som utsätts för hedersförtryck själva är motståndare till tvångs- och barnäktenskap. Nio av tio flickor som utsätts för oskuldsnormer stöder uppfattningen att män och kvinnor ska ha samma rättigheter. 80 procent stöder lagstiftningen om samkönade äktenskap. Här finns en verklig potential för förändring.

Att det finns hopp är även det intryck som Arbetarpartiet fick då vi bedrev en kampanj mot hedersförtrycket under 2017. Hela 2 600 umebor skrev under vår namninsamling med krav på att kommunen ska kartlägga hedersförtryckets utbredning i Umeå samt att det krävs ett kommunalt handlingsprogram mot hedersförtrycket.

Huvudansvariga för studien är bl a Rúna i Baianstovu och Sara Högdin. Vi har försökt beskriva huvuddragen i det faktamässiga underlaget i studien. Utifrån detta underlag har de ansvariga för studien dragit en rad politiska slutsatser. Dessa slutsatser är inte Arbetarpartiets slutsatser. Vi återkommer med våra kommentarer kring dessa i kommande nummer av Nya Arbetartidningen.

Vad är hedersrelaterat våld och förtryck?

Studien definierar detta som våld och förtryck riktat mot ungdomar som:
1. Handlar om kontroll, hot om våld samt faktiskt våld.
2. Utförs av kollektivet gentemot den enskilda individen, ofta av en eller flera familjemedlemmar eller släkten.
3. Betraktas som ett legitimt medel inom den egna gruppen.
4. Ett medel att avskräcka eller uppmuntra vissa beteenden. Ofta kretsar det om begränsningar och kontroll avseende sexualitet, relationer och kroppsliga uttryck.