Två döda i terrordåd med kniv i London

Fredag den 29 november klockan 13.55 gick en 28-årig man in på Fishmonger Hall i London. Enligt vittnen gick mannen till attack med en kniv mot slumpmässigt utvalda offer. 28-åringen hade året dessförinnan blivit villkorligt frigiven efter att tidigare ha dömts för terrorrelaterade brott.

Attacken pågick under några minuter till dess att sex personer lyckades övermanna förövaren. När polisen anlände till platsen upptäcke de att den misstänkte mannen verkade bära en bombväst och han blev då skjuten av polisen. Bombvästen visade sig dock vara en attrapp. Två offer avled i attacken: Sasha Jones, 23, och Jack Merritt, 25. Gärningsmannen, Usman Khan, avled också. Ytterligare tre andra vårdas på sjukhus. Khan är tidigare dömd för terrorbrott.

Terroristernas syfte är att skapa fruktan och upplösa eller förstöra politiska och sociala strukturer i samhället. Utöver att denna händelse troligen skapar fruktan bland människor är det möjligt att terrorbrottet vid Fishmonger Hall kan påverka det kommande parlamentsvalet i Storbritannien den 12 december.

Den brittiske premiärministern Boris Johnson säger att de som döms för terrorbrott ”ska avtjäna varenda dag av sina straff, undantagslöst”. Samtidigt väntas 74 stycken terrordömda personer att släppas fria i samhället. Det riskerar att orsaka oro hos befolkningen och kanske misstro mot det styrande Torypartiet och Boris Johnson. Än värre är att den typ av terrorbrott som Usman Khan begick är svåra för samhället att skydda sig mot vilket framgår av tidigare knivattacker som terrorister utfört. Dessa attacker kräver inte heller några större resurser till skillnad från bombdåd som kräver både noggrann planering och god teknisk kunskap.

Labourledaren Jeremy Corbyn har kritiserat Tories och menar att deras politik inte gett kriminalvården tillräckliga resurser för att handskas med personer som är dömda för terrorbrott. Corbyn menar bland annat att rehabiliteringsprogram för terrordömda är viktigt för att minska risken för återgång till brott. Terrorforskaren Magnus Ranstorp hävdar i DN att det ibland vara svårt att bedöma risken för att dömda terrorister skall återgå till brott och att det därför kan vara rimligt att ställa högre krav på dessa personer. Vidare påpekar Ranstorp att längre fängelsestraff inte nödvändigtvis minskar risken att dessa personer begår terrorbrott i framtiden.

Om Boris Johnson och Torypartiet kommer att missgynnas eller gynnas av terrordådet i valet är svårt att säga. Å ena sidan kan vissa personer lockas av krav på högre straff för terrorbrott. Å andra sidan är det Tories som styrt landet sedan 2010 och har alltså haft nästan tio år på sig att hantera frågor relaterade till terrorism. Kritik riktas dock inte enbart mot regeringen utan även politikernas sätt att använda terrordådet som just ett medel för att vinna röster i valet. David Merritt, som är far till ett av Usman Khans offer, fördömer Tories inrikesminister Priti Patel för att hon försöker använda terrordådet som ett medel för att ändra kriminalpolitiken.

Den viktigaste frågan i samband med varje terrordåd är dock följande: vad kan vi göra just nu för att skydda oss mot terrorism i framtiden?

Kortsiktigt måste givetvis terrorister dömas och avtjäna straff för sina brott. Detta är ett absolut minimum i en rättsstat. De kan heller inte begå nya terrorbrott mot allmänheten när de sitter inlåst. Men förr eller senare ska de släppas ut och återanpassas till samhället. Då finns det en risk att de begår ett nytt terrorbrott om samhället inte lyckas ”avradikalisera” dessa individer. På lång sikt måste man förhindra att människor överhuvudtaget begår terrordåd – i den mån det är möjligt. Detta är en svår fråga som kräver en seriös diskussion. Något som försvåras när partier bedriver ”plakatpolitik” med krav på strängare straff, återanpassning, eller att beskylla det ena eller det andra partiet för den enorma skada terrorism orsakar andra människor.