Socialstyrelsen har tagit fram nya riktlinjer för hur prioriteringar skall göras om antalet respiratorer och intensivvårdsplatser inte räcker till alla som insjuknar i coronasmittan. ”Nationella principer för prioriteringar inom intensivvård under extraordinära förhållanden” heter skriften, och finns att läsa på Socialstyrelsens hemsida.
Intensivvården skall, vid en bristsituation, reserveras för de patienter som har störst chans att överleva. Sjukvården ska inte bry sig om patientens kronologiska ålder, men väl dess biologiska ålder. Detta kan också beskrivas som patientens förmåga att klara av intensivvård och leva vidare efter vården. Detta innebär att en äldre, men mindre sjuk person, kan komma att gå före en ung svårt sjuk patient. Den biologiska åldern skall bedömas genom att man väger samman hur sjuk patienten är för tillfället med om patienten har några andra kroniska sjukdomar samt med den kronologiska åldern.
I skriften framgår att patienter med ”systemsjukdomar med påtaglig funktionell begränsning” skall nedprioriteras. Exakt vilka sjukdomar det rör sig om, eller hur påtaglig den funktionella begränsningen skall vara, är dock oklart. I det konkreta fallen kommer det att vara upp till läkarna inom intensivvården att avgöra om en patient skall prioriteras ned eller inte. I riktilinjerna framgår också att sjukvården inte får bry sig om patientens sociala ställning eller om patienten själv bidragit till att orsaka sitt tillstånd.
De nya principerna innebär ett avsteg från en grundläggande princip i svensk sjukvård. I normala fall ges intensivvård till alla svårt sjuka personer, även de som har en låg sannolikhet att överleva. Först när hoppet om överlevnad är helt ute, eller när behandlingen bedöms ge för mycket obehag och komplikationer i förhållande till nytta, avslutas behandlingen. En patient kan också tacka nej till intensivvård. I normala fall är det alltså den enskilda patientens behov som står i centrum när man beslutar om intensivvård eller inte.
De nya principerna innebär att patienter skall bedömas mot andra patienter och att de med minst chans att överleva blir utan intensivvård. Det blir sjukvårdspersonalens uppgift att välja – och att välja bort. Riktlinjerna understryker att samhällets insatser mot Coronaepidemin liknar ett krigstillstånd, där samhällets tidigare principer sätts ur spel. För att de värsta valen skall kunna undvikas krävs att smittspridningen minimeras samt att, som Socialstyrelsen skriver, samhället uttömmer ”alla möjligheter att öka de intensivvårdsresurser det rör sig om”.
I skrivande stund är det ingen region/landsting som har börjat arbeta enligt de nya och hårdare riktlinjerna. I Region Stockholm har man dock, på grund av coronasmittan, börjat prioritera patienterna hårdare enligt de befintliga riktlinjerna. Detta enligt SVT (17 april). Det har exempelvis blivit svårare för personer som är över 80 år att få tillgång till intensivvård.