Sverige sticker ut när det gäller hanteringen av coronaviruset. I en kartläggning gjord av finska YLE visar man att Sverige, räknat per capita, har flest infekterade, flest intensivvårdade samt flest dödsfall bland de nordiska länderna. Dessutom är Sverige det nordiska land som genomfört minst antal coronatester per capita och det land där befolkningens rörlighet ute i samhället minskat minst.
I skrivande stund (10 maj) ligger Sverige på 319 döda per miljon invånare. Samma siffra i Danmark är 91 döda per miljon, i Norge 40 och i Finland 48. Den 10 maj hade Sverige alltså drygt tre gånger fler döda än Danmark och åtta gånger fler än Norge sett till befolkningens storlek! (Källa: Worldometers.info)
Frågan är om siffrorna på antalet döda från de olika grannländerna är jämförbara? Ett argument i debatten har varit att olika länder bokför sina coronadödsfall på olika sätt. Eftersom Sverige historiskt sett har en väl fungerande offentlig statistik skulle Sveriges siffror, med det resonemanget, se värre ut än de verkligen är. Så kan mycket väl vara fallet när det gäller jämförelser mellan Sverige och en del länder där dödsstatistiken är mycket bristfällig.
När det gäller de nordiska länderna är dock sättet att räkna de döda ganska likvärdigt. Att Sverige har en betydligt fler döda i coronaviruset än sina nordiska grannar understryks om man tittar på statistik för den totala dödligheten i varje land. Detta kan man göra på hemsidan Euromomo.eu. I denna överdödlighetsstatistik är det bara Sverige, av de nordiska länderna, som redovisar en påtaglig ökning i dödligheten under våren 2020.
Har då de olika ländernas befolkningssammansättning någon påverkan på dödligheten? Dödligheten i coronavirus är som bekant högre bland äldre än bland yngre. Ett land med en åldrad befolkning skulle därför ha fler avlidna sett till befolkningens storlek än ett land med låg medelålder. På samma sätt vet vi att diabetes, högt blodtryck och en del andra kroniska sjukdomar ökar riskerna vid en Covid-infektion.
När man räknar in detta framstår det stora antalet avlidna i Sverige som än mer uppseendeväckande. Jämfört med exempelvis Finland har Sverige en mindre andel äldre i befolkningen. År 2017 var 19,8 procent av befolkningen i Sverige över 65 år. Samma siffra i Finland var 20,9 procent. De svenska pensionärerna var dessutom friskare: 52 procent av svenskarna över 65 år hade ingen kronisk sjukdom. Samma siffra i Finland låg på 40 procent!
Men trots att Sverige har en yngre befolkning, med färre kroniska sjukdomar, är antalet döda i coronaviruset hittills över sex gånger högre i Sverige än i Finland.
I debatten hörs ibland att Sverige är i ”en annan fas av epidemin” än sina grannländer. Detta argument kommer främst från de som vill försvara de svenska makthavarnas agerande hittills. I kurvan nedan kan man se att dödstalen i våra grannländer initialt ökade, för att sedan stanna av på en viss nivå och till sist minska. I Sverige har kurvan en helt annan form. Här har antalet döda först ökat för att sedan stabiliserat sig på en hög nivå. Ännu syns ingen minskning. Detta gäller också om man räknar på antalet dagar från det första dödsfallet.
Denna utveckling är något som Sergio Brusin på EU:s smittskyddsmyndighet ECDC uppmärksammat. Enligt Brusin är Sverige ett av få länder i EU där antalet smittade inte minskar. De övriga länderna är Polen, Bulgarien, Rumänien och Storbritannien.
Så vad beror de höga svenska dödstalen på? Ingenting talar för att de skulle bero på något räknefel eller på att Sverige skulle ha en annan befolkningsstruktur än sina grannar. Istället måste uppmärksamheten vändas mot den strategi och de åtgärder, eller brist på åtgärder, som de svenska myndigheterna vidtagit i samband med epidemin. Det talas just nu i media om att dödstalen riskerar att stiga i de länder som stängde ned hela eller delar av samhället då dessa länder lyfter nedstängningarna. Men om dödstalen i länder som Norge, Finland och Danmark fortsätter att vara låga måste de politiker och myndigheter som valde den svenska vägen ställas till ansvar.