En stor andel av de anställda inom den kommunala äldreomsorgen i Stockholm är idag timvikarier. Detta kan ha bidragit till en ökad smittspridning på äldreboendena.
Enligt Ekot (4 maj) är ungefär 40 procent av alla anställda inom den kommunala äldreomsorgen i Stockholm visstidsanställda med timlön – eller intermittent anställda som de också kallas. Omräknat till heltid så utför timanställda hela 23 procent av all arbetad tid i Stockholms äldreomsorg. Detta kan jämföras med Göteborg och Malmö där samma siffra uppgår till 10 procent.
Idag är tre av fyra äldreboenden i Stockholm drabbade av coronaspridningen och man ser även en spridning inom hemtjänsten. Enligt Ulf Bjerregaard på fackförbundet Kommunal kan den stora andelen timvikarier bland de anställda ha bidragit till att spridningen blivit så stor. Bjerregaard menar att detta kan bero på att många är outbildade samt att de jobbar på flera olika boenden i kommunerna. En stor blandning av olika personer i verksamheterna och att anställda går mellan flera arbetsplatser ökar i sig risken för smittspridning. Dessutom kan arbetssätt och rutiner skilja sig åt.
Ekot har även intervjuat en anonym kvinna som har jobbat som timvikarie i flera år. Hon menar att hennes anställningsform innebär att hon måste tacka ja till de pass som erbjuds för att få ihop sina timmar. Hon säger att hon inte har råd att tacka nej även fast hon är rädd att hon ska ”sprida smittan till avdelningarna som ännu inte fått corona”.
Denna typ av osäkra anställningsformer ökar också risken för att personer går till jobbet sjuka. Eftersom timanställda oftast inte har något fast schema måste de vara beredda att hoppa in då de behövs för att kunna få ihop tillräckligt med timmar för att få ihop till mat och hyra. Ofta går det inte heller att få fram en ersättare – den timanställde är ju ersättaren! Som timanställd är det också betydligt svårare att ställa krav och påverka eventuella brister i arbetsmiljön. Den som klagar riskerar att hamna i en situation där arbetsgivaren helt enkelt slutar ringa.
Både kommunala och privata arbetsgivare har missbrukat denna typ av anställningsformer under åratal. Timanställningar, eller intermittenta anställningar som de också kallas, regleras inte i lag och sällan i kollektivavtal. Men eftersom fackföreningarnas ledningar sett mellan fingrarna på att anställningsformen utnyttjas har en praxis tillåtits växa fram. Det är denna ”praxis” som nu exploderat i ansiktet på beslutsfattarna och bidragit till att coronasmittan kunnat sprida sig bland just den riskgrupp – de äldre och multisjuka – som absolut inte fick smittas.