Måndagen den 1 juni presenterades utredningen ”En moderniserad arbetsrätt” (SOU 2020:30) för regeringen. Utredaren föreslår en rad förändringar av lagen om anställningsskydd som innebär att arbetsgivarnas ställning stärks på bekostnad av löntagarna. Bland annat föreslås en ökning av undantagen från turordningsreglerna och en minskad möjlighet för facket att ogiltigförklara uppsägningar.
”Las-utredningen”, som den kommit att kallas, är ett resultat av Januariavtalet som slöts mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. I Januariavtalets punkt 20 lovade S+MP-regeringen att arbetsrätten ska ”moderniseras” för att ge arbetsgivarna mer ”flexibilitet”. Ett av kraven från bl a Centerpartiet var att Lagen om anställningsskydd (LAS) skulle försämras genom att antalet undantag från turordningsreglerna utökades.
Två parallella processer inleddes. Först inleddes förhandlingar mellan de fackliga federationerna LO och PTK samt arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Det var i dessa förhandlingar som facktopparna visade att de var beredda att förhandla bort begreppet ”saklig grund” för uppsägning, vilket hade öppnat för godtyckliga uppsägningar på osaklig grund. Vi har skrivit en hel del om detta tidigare (länkar finns i slutet av artikeln under rubriken ”Relaterat”).
Utredningen syftar till att sätta press på facket
Parallellt med förhandlingarna mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv tillsatte regeringen en utredning som ligger i linje med vad som angavs i Januariavtalets punkt 20 (att arbetsrätten ska ”moderniseras” för att ge arbetsgivarna mer ”flexibilitet”). Tanken är att regeringen ska genomföra utredningens förslag såvida inte fack och arbetsgivare kommer överens förhandlingsvägen. Nu när utredningens resultat har offentliggjorts är det uppenbart att utredningen dessutom syftar till att sätta tryck på fackföreningarna att gå med på omfattande försämringar av arbetsrätten.
En av de bärande bjälkarna i lagen om anställningsskydd, LAS, är att uppsägningar måste ske på saklig grund. Detta innebär att en löntagare bara kan bli uppsagd om det råder arbetsbrist eller av personliga skäl (exempelvis om man missköter sitt jobb eller har stora samarbetssvårigheter). Las-utredningen slår fast att begreppet ”saklig grund” fortsatt ska vara kvar. Men utredningens förslag pekar i riktning av att luckra upp detta begrepp.
Några exempel på de försämringar som föreslås i las-utredningen:
* Antalet undantag från turordningsreglerna vid uppsägning utökas. När en arbetsgivare säger upp anställda p g a arbetsbrist gäller principen ”sist in, först ut”. Den som varit anställd kortast tid får gå först. Arbetsgivare med högst tio anställda får dock idag undanta två personer ”av särskild betydelse” från turordningsreglerna. Las-utredningen föreslår att antalet undantag utökas från två till fem. Dessa regler ska gälla alla företag – oavsett storlek.
* Om en tvist uppstår rörande om en anställning är tillåten eller inte ska huvudregeln vara att den anställde inte får behålla sin anställning (och lön) under tiden som tvisten pågår. Idag är förhållandet det motsatta: den löntagare som bestrider en uppsägning får behålla sin anställning till det att en domstol har avgjort om uppsägningen var tillåten eller inte. Skulle förslaget bli verklighet blir det mycket mer kostsamt för en löntagare att ta strid mot en felaktig uppsägning. Detta kommer sannolikt att leda till fler godtyckliga uppsägningar.
* I företag med mindre än 15 anställda ska uppsägningar inte längre kunna ogiltigförklaras om de motiveras med något av de två skäl som anges i LAS: arbetsbrist eller personliga skäl. Detta innebär att en löntagare som arbetar på ett företag med färre än 15 anställda inte kan få tillbaka sin anställning även om en domstol finner att den skedde på ett, enligt LAS, otillåtet sätt. Arbetsgivaren behöver enbart betala ett fast skadestånd motsvarande åtta månadslöner till den anställde. Men detta förutsätter att den anställde orkar driva tvisten i domstol. Utan möjligheten att få tillbaka sin anställning kan många komma att uppfatta det som lättare att bara hitta ett nytt jobb istället för att bedriva en långdragen tvist. Uppsägningar som strider mot andra lagar, som exempelvis lagen om facklig förtroendemans ställning eller diskrimineringslagen, ska fortfarande kunna ogiltigförklaras.
Kraftig förskjutning av styrkeförhållandena
Dessa tre förändringar av lagen om anställningsskydd (LAS) innebär en kraftig förskjutning av styrkeförhållandena på arbetsmarknaden – från löntagarna till arbetsgivarna. Begreppet ”saklig grund” urholkas indirekt genom att den enskilde löntagarens möjlighet att inleda en tvist om en felaktig uppsägning försvagas.
I något som framstår som mer av ”plåster på såren” än något annat lägger Las-utredningen även ett antal förslag som ska stärka löntagarnas ställning. Det handlar om hårdare krav på arbetsgivare att erbjuda sina anställda kompetensutveckling samt att visstidsanställningar ska övergå i tillsvidareanställningar redan efter nio månader (istället för dagens tolv månader). Kompetensutveckling på jobbet är givetvis viktigt. Likaså möjligheten för visstidsanställda att snabbare gå över i en fast tillsvidareanställning. Men dessa små förbättringar bleknar i jämförelse med de kraftiga försämringar av arbetsrätten som utredningen lägger fram.
Kritiken från fackligt håll har inte låtit vänta på sig. Den hårdaste kritiken kommer från fackförbundet Kommunal, vars ordförande Tobias Baudin anser att utredningen hör hemma i papperskorgen. Det var även Kommunal, tillsammans med fem andra LO-förbund och ett SACO-förbund, som hårdast kritiserade LO-ledningen då det strax före jul framkom att denna var beredd att förhandla bort begreppet ”saklig grund” vid uppsägning.
Facket måste visa musklerna
Nu har LO-ledningen själv, skrämda av den hårda kritiken i julas, startat en namninsamling på nätet för att stoppa utredningen från att bli lag. Men även om utredningen hamnar i papperskorgen, där den hör hemma, måste trycket på LO-ledningen hållas uppe. Förhandlingarna mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv återupptas i augusti. Oppositionella inom facket måste utgå ifrån att arbetsgivarna kommer att använda Las-utredningen som ett slagträ i förhandlingarna. Ska facket någonsin protestera, exempelvis genom en politisk strejk, måste protesterna riktas mot förslagen till försämringar av LAS.