Under andra halvan av augusti höll Demokraterna och Republikanerna sina partikonvent där de drog upp riktlinjerna inför presidentvalet som nu bara är en dryg månad bort. Trots att USA befinner sig i sin värsta ekonomiska kris sedan 30-talet tyder det mesta på att det blir en valrörelse i smutskastningens tecken och väldigt lite konkret politik.
USA har drabbats oerhört hårt av Coronapandemin. I skrivande stund (23/9) är USA det land med störst antal dödsfall på grund av pandemin, över 205 000 (källa: Worldometers). På bara tre månader steg antalet arbetslösa i landet med över 14 miljoner, från 6,2 miljoner i februari till 20,5 miljoner i maj. De båda partiernas presidentvalskampanjer måste ses mot ljuset av denna djupa kris – för folkhälsan såväl som för jobben och ekonomin.
Först ut var Demokraterna, vars konvent gick av stapeln 17-20 augusti. Många av talen fokuserade på kritik och smutskastning av Trump, med stort fokus på den dåliga hanteringen av coronapandemin. Joe Bidens fru, Jill Biden, höll ett hyllningstal om sin makes karaktär, där de närmast religiöst klingande orden ”Joe kommer att föra oss samman och göra nationen hel” yttrades. Bland de som yttrade sitt stöd för Joe Biden fanns bland annat republikanen Colin Powell, som var USA:s utrikesminister under George W. Bushs:s första mandatperiod 2001-2005. Powells tal handlade om nationell säkerhet, men det enda exempel han tog upp om varför Joe Biden skulle vara bra ur det hänseendet var det faktum att Biden har en son som tjänstgör i militären.
Som väntat utsågs Joe Biden till demokraternas presidentkandidat och Kamala Harris utsågs till vicepresidentkandidat. Sammanfattningsvis var det mycket hyllningstal till Biden och kritik och smutskastning av Trump, men väldigt lite konkret politik.
Foto: Michael Vadon (CC BY-SA 2.0)
Republikanernas konvent, som hölls 24-27 augusti, liknade Demokraternas: ömsom hyllningstal till den egna presidentkandidaten (Trump), ömsom kritik och smutskastning av motståndarsidan. Trump kallade Biden för ”…en Trojansk häst för socialism” i sitt över en timme långa tal på konventets sista dag. Även Rudy Giuliani (borgmästare i New York 1994-2001) talade om Biden som en Trojansk häst; ”Han är en trojansk häst, med Bernie, AOC (Alexandra Ocasio-Cortez), Pelosi, Black lives matter och hela sitt partis vänsterflygel”.
Mike Pence, som återigen blir Republikanernas vicepresidentkandidat, var också en av de som försökte sätta socialiststämpel på Biden; ”…Joe Biden kommer att föra Amerika in på en väg mot socialism och nedgång”, var hans kommentar. Denna socialiststämpel är dock helt oförtjänt, då Biden till skillnad från Bernie Sanders (som kallar sig för demokratisk socialist) är en traditionell högerdemokrat.
En annan talare, Tim Scott (Senator i South Carolina), uppmärksammade några av Joe Bidens många märkliga uttalanden (s.k ”gaffes”). Ett anmärkningsvärt sådant var i maj när han sa följande till en svart programledare för ett radioprogram: ”Vet du vad? Om du har problem med att klura ut om du är för mig eller för Trump, då är du inte svart”. Biden tvingades senare att be om ursäkt för uttalandet.
För närvarande talar opinionssiffrorna till Joe Bidens fördel (se faktaruta). Biden har sitt säkraste stöd på västkusten och i det tätbefolkade nordöstra USA, medan Trump ser ut att ta hem de mer glesbefolkade delstaterna. Men även om siffrorna idag talar för att Biden blir USA:s nästa president så kan allt hända under de sista veckorna fram till valet. Hillary Clinton ledde även hon stort över Trump inför valet 2016, för att sedan förlora.
Att döma av de båda partiernas konvent ser det ut att bli en smutsig valkampanj med mycket litet konkret politik de sista veckorna fram till valdagen den 3 november. Detta trots att USA befinner sig i den djupaste kris som landet drabbats av sedan 1930-talet. Oavsett vem som vinner valet kvarstår de enorma problem som coronapandemin avslöjat när det gäller folkhälsan, jobben och ekonomin.
Fakta: Valsystemet och opinionssiffror
USA:s president utses inte direkt av folket, utan av 538 representanter, s.k elektorer. Varje delstat har ett antal elektorer baserat på befolkningens storlek. Elektorerna förbinder sig att rösta på den kandidat som har flest väljare i sin delstat. På grund av detta system har det vid fem presidentval inte varit den kandidat som fått flest antal väljare som vunnit valet (senaste gången detta hände var 2016).
Opinionssiffrorna har under nästan hela året lutat till Joe Bidens fördel. I skrivande stund leder Biden med 50,3 procent av väljarna mot 42,9 procent för Trump. Detta enligt en sammanställning av mätningar gjorda 7-19 september vid tre olika opinionsinstitut.
Ser vi till antalet elektorer, vilket i slutändan alltså är vad som avgör vem som vinner, har Joe Biden ledningen även när det gäller dessa. För att vinna krävs att en kandidat erhåller minst 270 av de 538 elektorerna. I skrivande stund har Biden 212 någorlunda säkra elektorer mot 125 för Trump. Men läget är så pass jämnt i en rad delstater att 201 av elektorsrösterna fortfarande är mycket osäkra.