Den 18 augusti återupptogs förhandlingarna om arbetsrätten mellan fackens representanter och företrädare för Svenskt Näringsliv. Förslagen som kom fram i LAS-utredningen den 1 juni i år svävar som ett mörkt moln över förhandlingsbordet.
Nya Arbetartidningen har följt denna fråga sedan fem LO-förbund hoppade av förhandlingarna om försämringar av bl a lagen om anställningsskydd (LAS) i december 2019. Detta i protest mot att LO-ledningen öppnat för att avskaffa begreppet ”saklig grund” vid uppsägning. Parallellt startade även IF Metallklubben vid Volvo Lastvagnar i Umeå en budkavle mot bl a avskaffandet av ”saklig grund”. Budkavlen har spridits brett bland fackliga gräsrötter. Pressen från de ”upproriska” LO-förbunden och från gräsrötterna fick LO-ledningen att backa från att förhandla bort ”saklig grund”. Men en rad andra försämringar av arbetsrätten ligger fortfarande på bordet.
Slutdatum för förhandlingarna är 30 september. Detta innebär att pressen är hög, framförallt på facken, att snabbt komma överens. Regeringen har nämligen förklarat att den tänker genomföra LAS-utredningens förslag om inte facken och arbetsgivarna kommer överens. Och utredningen innehåller en lång rad försämringar av arbetsrätten.
En av de största försämringarna som föreslås i utredningen handlar om de regler som gäller när det uppstår en tvist om huruvida en uppsägning har varit tillåten eller inte. Idag är huvudregeln att en uppsagd arbetstagare behåller sin tjänst, och därmed sin lön, till dess att en eventuell tvist har avgjorts i domstol. Utredningen föreslår att den anställde inte ska få behålla jobb och lön under tiden som tvisten pågår. Risken med detta är att arbetstagare helt enkelt inte vill ge sig in i en långdragen rättsprocess då man står utan försörjning, och istället söker sig ett annat jobb. Detta riskerar att leda till att få arbetstagare kommer vilja, eller ens ha möjlighet, att kämpa mot en felaktig uppsägning.
Därmed kan en arbetsgivare lättare säga upp en anställd på lösa grunder utan att förvänta sig motstånd. Med andra ord: trots att begreppet ”saklig grund” inte ligger på förhandlingsbordet så innebär det ovanstående förslaget att dess betydelse i praktiken urholkas. Om detta förslag blir verklighet vore det en oerhörd maktförskjutning på arbetsmarknaden, till löntagarnas nackdel.
Regeringens hot om att genomföra förslagen i LAS-utredningen om inte facken och arbetsgivarna kommer överens har satt tryck på de socialdemokratiska topparna inom LO. Stefan Löfven vill nämligen till varje pris undvika att själv, tillsammans med en leende Annie Lööf, tvingas lägga fram försämringarna av arbetsrätten i riksdagen.
Då begreppet ”saklig grund” inte längre formellt finns på förhandlingsbordet är risken stor att de tidigare så ”upproriska” LO-förbunden nu sluter upp bakom LO-ledningen. Försvaret av arbetsrätten kommer därför att kräva fortsatta gräsrotsinitiativ likt den budkavle som startades av IF Metallklubben på Volvo i Umeå.