Återigen släpar Sverige efter i sitt agerande mot coronapandemin. Nu gäller det vaccinationstakten. Jämfört med de nordiska grannländerna ligger Sverige efter, särskilt jämfört med Danmark.
Vi har tidigare skrivit om att Sverige har väldigt mycket högre dödstal p.g.a. coronapandemin än övriga nordiska länder. Antalet avlidna i covid-19 passerar snart 13 000 i Sverige. Om Danmark, Norge och Finland hade varit ett land hade detta land enbart haft en sjättedel så många döda som Sverige! Detta är ett fruktansvärt misslyckande som måste få konsekvenser för de ansvariga politikerna och myndigheterna. Nu finns det dessutom en tydlig risk att Sverige står inför ett nytt misslyckande. När det gäller vaccinationen ligger återigen Sverige sämst till av alla de nordiska länderna. Se tabell nedan.
Land | Andel av hela befolkningen som har fått minst en vaccindos |
Storbritannien | 29,6 procent |
Danmark | 7,2 procent |
Finland | 6,7 procent |
Norge | 5,9 procent |
Tyskland | 4,9 procent |
Sverige | 4,7 procent |
Österrike | 3,8 procent |
Sverige har naturligtvis fortfarande en möjlighet att komma ikapp. Det är fortfarande en liten andel av befolkningen som är vaccinerad i alla nordiska länder. Och för att få stopp på spridningen av coronaviruset måste antagligen en väldigt stor del av befolkningen vaccineras. Kanske så många som 80-90 procent.
Men beslutsfattarnas agerande i Sverige har hittills inte präglats av den nödvändiga beslutsamhet som krävs för att revanschera sig med tanke på de oacceptabelt höga dödstalen. Detta till skillnad från Storbritannien som snart har kunnat ge en tredjedel av sin befolkning minst en dos vaccin. Och i Storbritannien har en ännu större andel av befolkningen dött p.g.a. covid-19 än i Sverige.
Varje eftersläpning när det gäller vaccinationer kommer att kosta ytterligare människoliv. Dessutom riskerar fler att bli svårt sjuka – kanske med men för livet.
Bakomliggande orsaker
Det finns en rad olika förklaringar till varför Sverige åter riskerar att misslyckas. En skillnad mellan Danmark och Sverige är att Danmark redan från start struntade i att spara den andra vaccindosen. De danska myndigheterna har istället satsat på att ge så många som möjligt den första dosen. I Sverige ligger alltså tusentals doser i frysskåpen i väntan på att ges till de som har fått den första. Orsaken till detta agerande sas vara en oro för att de utlovade vaccinleveranserna skulle utebli, och att risken med att agera som Danmark var att det inte skulle finnas kvar doser då man skulle ge den andra.
Men det har visat sig att skyddet redan efter den första dosen uppgår till mellan 76-92 procent (beroende på vaccin). Skyddet består i minst tre månader.
En annan orsak är att de ansvariga i Danmark, så snart möjligheten öppnade sig, regelmässigt började utvinna sex doser ur varje vaccinflaska. I Sverige fortsatte de ansvariga att enbart utvinna fem doser ur flaskorna under de första veckorna. Detta trots att det var känt även i Sverige att det gick att utvinna sex doser med rätt metod. De danska myndigheterna var också snabbare på att öppna stora center för massvaccination.
Israel och Storbritannien snabba
Jämfört med Israel och Storbritannien ligger dock alla de nordiska länderna långt efter. Israel har vaccinerat 54,6 procent av befolkningen och Storbritannien 29,6 procent (Our World in Data, 28/2-21). Här framstår två faktorer som avgörande: myndigheternas attityd samt takten på vaccinleveranserna. Speciellt Israel verkar ha organiserat vaccinationsprocessen centralt och tydligt med en militär attityd till uppgiften.
En fråga som måste ställas i detta sammanhang är varför Sverige inte har visat större intresse för det ryska vaccinet Sputnik V. Den mycket ansedda tidskriften The Lancet har publicerat en positiv rapport om detta ryska vaccin. Rapporten visar bland annat att vaccinet ger ungefär samma skydd som vaccinerna från Pfizer och Moderna. Några allvarliga biverkningar har heller inte kunnat påvisas. Dessutom är Sputnik V effektivt även för personer över 60 år – till skillnad från AstraZenecas vaccin.
Frågan måste ställas: är det politiska faktorer som ligger bakom myndigheternas ointresse för det ryska vaccinet? Samma fråga måste även ställas i förhållande till de två kinesiska vaccinerna.
Om det ligger politiska faktorer bakom ointresset för ryska och kinesiska vacciner så offras svenska medborgare i stormaktsspelet. Detta är inte acceptabelt.
14 september – uppvaktning av Stefan Löfven
I förra numret av Nya Arbetartidningen lanserade vi en kampanj till försvar av sjukvård, äldreomsorg och anställningstrygghet. Vi samlar själva in namn för att försvara dessa centrala delar av trygghetssystemen. Samtidigt vänder vi oss även till fackföreningar, patient- och anhörigföreningar, med flera.
Men vårt initiativ är inte det enda. Vi har därför också lanserat idén om att alla olika initiativ runt om i landet borde göra en gemensam uppvaktning av statsminister Stefan Löfven i samband med riksdagens högtidliga öppnande den 14 september. Alla kan bidra till att försvara trygghetssystemen. Vill du hjälpa till så hör av dig.