Arbetarpartiets Alternativbudget 2022 – ett steg i vårt Handlingsprogram för de kommande tio åren

Det krävs två trendbrott i Umeå kommun

Skuldberget måste börja krympas – planen för ytterligare skuldsättning överges.
En arbetsorganisation för ökad anställningstrygghet och delaktighet måste ersätta en ledarskapskultur byggd på rädsla.

Det är ofta viktigare med snabba trendbrott än med högtidliga ord om stora förändringar – långt framåt i tiden. Det kan gälla globala frågor som utsläpp av växthusgaser som påskyndar klimatuppvärmningen.

Det kan också gälla lokala frågor. Vi syftar på den oacceptabelt snabba ökningen av Umeå kommuns låneskuld. Denna ökning sammanfattar kommunledningens brister. Låneskulden visar att makthavarna hellre skjuter problemen i verksamheterna framför sig – med resultatet att problemen endast ökar i storlek – istället för att ta tag i problemen innan dessa har blivit alltför stora.

Vi syftar på Umeå kommuns behov av en bättre arbetsorganisation och ledarskapskultur. Det krävs ökad anställningstrygghet och delaktighet för att frigöra initiativkraft och arbetsglädje vilket i sin tur öppnar för minskade långtidssjukskrivningar. Rädsla förlamar medan trygghet öppnar för ökad kreativitet och produktivitet. Målet för en kommunledning måste vara att producera mer välfärd för varje skattekrona. Men en splittrad kommunledning inbjuder till överbudspolitik. Umeborna får betala för det bristande ledarskapet genom ökande underskott i driftsbudgeten och en väldig ökning av låneskulden utan att detta förbättrar kommunens service.

Umeå kommunfullmäktige ”äger” inte frågan om den globala klimatuppvärmningen. Däremot ”äger” fullmäktige frågorna om skuldsättning, arbetsorganisation och ledarskapskultur samt service. Det ena är beroende av det andra. Ökad produktivitet minskar nämligen behovet att låna för att täcka underskott. Det som saknas idag för att åstadkomma de två nödvändiga trendbrotten är ett politiskt ledarskap med den långsiktiga beslutsamhet som krävs. Arbetarpartiet är inget stor parti med förankring i riksdagen. Ännu. Men vi har den beslutsamhet som krävs och är beredda att ta på oss regeringsansvaret i Umeå kommun tillsammans med större partier som delar vår syn på behovet av de två nämnda, och ack så nödvändiga, trendbrotten. Och dessa brådskar.

Här följer ett antal resonemang om hur vi vill vända trenden för Umeå kommun. Därefter kommer vårt budgetalternativ för 2022 i siffror. Före siffrorna kommer några kommentarer som underlättar förståelsen för sifferuppställningarna.

Arbetarpartiets budgetförslag i text

Behovet av ny arbetsorganisation och ledarskapskultur – ett första trendbrott

Del ett
Till våra långsiktiga åtgärder hör att återinföra och vidareutveckladen kommungemensamma förvaltningen i kombination med ett processorienterat arbetssätt. När detta koncept avvecklades, på initiativ av Alliansen och Vänsterpartiet, förlorade kommunen mellan 300-500 miljoner kronor om året. Detta i form av uteblivna kostnadsökningar. Men inte bara det. Umeå förlorade en metod som efter ytterligare några år skulle ha gett mellan 400-600 miljoner varje år.

Det som gick förlorat var en uttalad strävan efter ett gemensamt ansvarstagande för helheten som tog sig uttryck i samarbete över verksamhetsgränserna och metoden att släppa lös styrkan från golvet genom att överlåta problemlösningar till de närmast berörda.

Idag föreslår vi fyra förvaltningar. Se nedan:

Utbildning och Kultur. Tänkbart namn: Utbildnings- och kulturförvaltningen.
Stöd och omsorg samt Äldreomsorg. Tänkbart namn: Socialförvaltningen.
Samhällsbyggnad, Teknik och fastighet, Fritid och Miljö. Tänkbart namn: Förvaltningen för samhällsbyggnad och miljö
Stadsledningskontoret. Tänkbart namn: Stadsledningskontoret.

Det bör finnas en tydlig koppling mellan förvaltningarna och de styrande politikerna. Därför föreslår vi även en ny nämndsorganisation som skulle kunna se ut på följande sätt:

Utbildnings- och kulturnämnden. Skapas genom sammanslagning av FGN, GN och KN. Under denna nämnd inrättas tre utskott: ett För- och grundskoleutskott, ett Gymnasie- och vuxenutbildningsutskott samt ett Kulturutskott.
Socialnämnden. Skapas genom sammanslagning av ÄN och IFN. Under denna nämnd inrättas två utskott: ett Äldreomsorgsutskott och ett Individ- och familjeutskott.
Samhällsbyggnadsnämnden. Skapas genom sammanslagning av TN, FN, BN och MHN. Under denna nämnd inrättas tre utskott: ett Utskott för teknik och miljö, ett Byggnadsutskott och ett Fritidsutskott.
Personalnämnden återgår till att vara ett utskott under Kommunstyrelsen.
Överförmyndarnämnden samt Brand- och räddningsnämnden kvarstår i nuvarande form.

Processorienterat arbetssätt släpper lös ”styrkan från golvet”

Del två
En miljard är inte alltid en miljard. Arbetarpartiet är övertygat om den positiva kraft som finns i ”styrkan från golvet”. Den måste bara släppas lös. I detta ingår bland annat metoden att överlåta problemlösningar till de närmast berörda.

Om styrkan från golvet används på rätt sätt kommer varje arbetad timme att innebära mer – mer produktion, mer trivsel, större trygghet samt mindre sjukfrånvaro. Dessa positiva effekter gäller i första hand för de anställda, oavsett arbetsgivare, och kommer även att gynna barn, elever och äldre samt övriga umebor. Detta gör att vi starkt betonar behovet av ökat personalinflytande. Alltför ofta handlar debatten i och utanför kommunfullmäktige om huruvida verksamheterna ska toppstyras av politiker eller om marknadskrafterna ska styra verksamheterna. Arbetarpartiet vill föra fram en tredje ståndpunkt, och det är att öka personalinflytandet! I detta sammanhang vill vi föra fram det tänkande som kan sammanfattas i begreppet processorienterat arbetssätt. Detta gäller ”på golvet”. Men det gäller även längre upp i organisationen på olika arbetsplatser.

Låt oss uttrycka det hela på följande sätt: En miljard är inte alltid en miljard. Låt oss ta dagens Individ- och familjenämnd som ett exempel (även andra nämnder skulle kunna tas som exempel). Denna nämnd tilldelas idag ungefär en och en halv miljard kronor om året för att utföra sina uppgifter. Med rätt arbetssätt och genom att personalen ges ökat inflytande över exempelvis schemaläggning och arbetsmiljö kommer trivsel och motivation att öka, sjuktal och personalomsättning att minska, vilket leder till ökad produktivitet.

Det är detta vi menar med att exempelvis en miljard inte alltid är en miljard. Med rätt arbetssätt kan en budget på en miljard innebära en ”produktion” av omsorg som motsvarar 1,25 miljarder! Alltså 25 procent mer. Men detsamma gäller även i motsatt riktning. En dålig personalpolitik, präglad av toppstyrning och ”management by fear”, riskerar att öka sjukfrånvaro och personalomsättning samtidigt som trivseln minskar. Med ett sådant arbetssätt / personalpolitik finns risken att den satsade miljarden endast ”producerar” omsorg för 750 miljoner!

Insikten om att ”styrkan från golvet” måste tas tillvara genom ett processorienterat arbetssätt med ökat personalinflytande där problemen löses av de närmast berörda utgör, tillsammans med en ny och ”krympt” förvaltningsorganisation, utgör de två i särklass viktigaste långsiktiga inslagen i Arbetarpartiets tioåriga Handlingsprogram.

Andra förbättringar i Umeå kommun

Karriärstege inom äldreomsorgen

Som vi tidigare omtalat har Arbetarpartiet ett tioårigt framtidsperspektiv. Detta sammanfaller med Umeå kommuns kompetensförsörjningsprognos. I ett av våra viktigaste valmaterial 2018 la vi fram en plan för en ”karriärstege” inom äldreomsorgen. Tillsammans med frågan om lönerna tror vi att en karriärstege kommer att utgöra ett av de viktigaste inslagen när det gäller att öka kommunens möjligheter att rekrytera personal till äldreomsorgen i Umeå kommun.

En karriärstege skulle kunna bestå av följande inslag:

Undersköterskorna måste få mer tid till vård och omsorg vilket kräver en viljeinriktning som syftar till att anställa fler inom ”vårdnära service”, exempelvis lokalvård.
Ökad satsning på utbildning. Alla ska ha minst vårdbiträdesutbildning och alla som behöver ska erbjudas undervisning i svenska språket. Idag tvingas kommunen anställa outbildad personal. Detta är ohållbart. En del i karriärstegen innebär att erbjuda lokalvårdare vidareutbildning till vårdbiträden och/eller undersköterskor.
Det måste bli lättare för undersköterskor att specialisera sig, t ex inom demensvård, psykiatri eller handikapp. Kommunen måste bidra med lön under utbildning.
Personalen måste få diskutera och besluta om systemet med individuella löner ska avskaffas till förmån för andra inslag i en karriärstege, exempelvis gratis vidareutbildning.

Nya typer av problem kräver nya problemlösningar

Umeå kommun har även drabbats av nya typer av problem. Till de nya typerna av problem hör en organiserad brottslighet som inte bara har vuxit upp inom Umeå kommuns hank och stör utan har även delvis importerats från bland annat storstadsområdena. Till detta kommer ett märkbart hedersförtryck. Ingen kan heller ha undgått att lägga märke till den religiösa extremism som vuxit fram inom kommunen. Denna ställdes på sin spets under 2019. Av de sex personer, främst imamer, som Säpo grep p g a att de ansågs utgöra säkerhetsrisker bodde en i Umeå och en annan hade tidigare bott och verkat i Umeå under många år. Vi hade också skandalen med Bilaal-förskolorna som var knutna till en av de två umebor som greps av Säpo.

De nya typerna av problem har även tagit sig följande uttryck: Efter att 60-70 bilar brunnit upp på stadsdelar som Mariehem, Tunnelbacken, Ålidhem, Holmsund samt Ersboda har oron spritt sig runt i hela kommunen. På Östra Ersboda har även en kvarterslokal eldhärjats. De som är ansvariga för detta håller ett vapen riktat mot alla umebor.

Det är viktigt att alla verkligen förstår detta: Förövarna försöker medvetet ta alla Umeås medborgare som gisslan. Men samhället kan inte backa. Istället måste brottsligheten bekämpas. Frågan är med vilka metoder? Här kommer tre förslag från Arbetarpartiet.

* Områdespoliser i fasta lokaler ute på stadsdelarna

Låt oss fästa uppmärksamheten på de goda initiativ som polisen i Umeå har påbörjat. Det handlar om ”områdespoliser” och påminner om vad som förr kallades för kvarterspoliser. Idag har ett tiotal områdespoliser en speciell inriktning på Umeås mest utsatta stadsdelar och tanken är att antalet ska fördubblas. Tanken är att det ska byggas upp ett ömsesidigt förtroende mellan de boende och polisen. Det ska inte vara så att folk tänker ”här kommer polisen”, utan ”här kommer Olle, Stina och Bashar”.

Vi ställer oss helt bakom detta sätt att tänka. Men för att polisen ska lyckas måste det skapas mindre poliskontor ute på stadsdelarna. Det handlar om en permanent etablering! De boende måste veta att polisen alltid kommer att finnas på plats – speciellt när de behövs som mest. Det är detta som krävs för att det ska växa fram ett ömsesidigt förtroende mellan polisen och de boende. Ett led i detta är att de boende måste se ”människan bakom uniformen”. Och detta gäller i extra hög utsträckning när det gäller att bekämpa den framväxande tystnadskulturen.

* Husbys nattvandrare – ett exempel att följa

Skjutningar och bilbränder följer ett mönster som känns igen från storstadsområdena. Där finns mycket som Umeå kan lära sig av. Vi tänker bl a på de uppmärksammade bilbränderna i Husby 2013, då över 100 bilar förstördes. Även i Husby var bränderna organiserade av ett nätverk av kriminella – som var hemmahörande både i Husby och ett antal angränsande förorter.

De som förmådde lugna ned situationen var ”eldsjälar” bland husbyborna! Många av dessa var ute redan den första natten för att försöka stoppa bränder och skadegörelse. Under de följande veckorna ställde hundratals människor upp som nattvandrare. Denna folkliga mobilisering var imponerande. Detsamma gäller för deras syften. Nattvandrarna ville:

a) ta reda på vilka skadegörarna var, skälla ut dem och meddela föräldrarna för att förmå dessa att ta itu med sina barn – vissa endast tolv år gamla,
b) förhindra sammandrabbningar mellan ungdomar och polis – sju poliser skadades och de som dömdes fick svåra efterräkningar,
c) stoppa ytterligare skadegörelse i form av nya bilbränder,
d) ta udden av den ”street cred” (auktoritet – speciellt bland unga) som de kriminella, som låg bakom bilbränderna, riskerade att få.

Alla förstod inte storheten i det som hundratals husbybor gjorde. Många kommer ihåg dessa kravaller som det tillfälle då de fick upp ögonen för att ungdomar kastade sten på blåljuspersonalen. Detta är en sida av händelserna i Husby för sju år sedan. Men även den andra sidan måste framhållas: nattvandrarnas helt avgörande roll i att normalisera situationen. Den kraft dessa besatt bestod dels i deras eget agerande, dels i att de stöddes av en överväldigande del av de boende i Husby. Vi vill lyfta fram detta som något Umeå måste ta efter.

* Umemodellen återupprättas

Tidigare låg fritidsgårdarna under socialtjänsten i Umeå. Cheferna på gårdarna arbetade som ”fältare”. Det förtroende som de byggt upp hos ungdomarna på vardagkvällar kom sedan till god användning när man besökte exempelvis berusade ungdomar i ”störiga” miljöer på helgerna. Det faktum att fritidsgårdarna låg under socialtjänsten innebar minst två saker. De anställda på gårdarna såg sig som en del av socialtjänsten. Detta underlättade samarbetet med polisen. Fritidsgårdar som utgör en del av socialtjänsten, i kombination med kvarterspoliser, drar åt samma håll. Det handlar i båda fallen om förebyggande verksamhet. Det handlar också i båda fallen om ”fasta” punkter som utgör en levande del av stadsdelarnas vardag.

Umemodellen väckte uppskattning inom och utanför Sveriges gränser. Politiker och socialarbetare kom hit på studiebesök p g a modellens framgångsrika förebyggande funktion. Idag är klimatet hårdare. Därför behövs det en koppling mellan fritidsgårdarna och polisen. Men denna koppling blir naturlig om den görs till just fotpatrullerande, på stadsdelen närvarande, kvarterspoliser.

Miljön måste åter på agendan i Umeå

År	Antal dygn då MKN överskreds
2003	27
2004	46
2005	utrustning trasig
2006	53
2007	62
2008	41
2009	59
2010	67
2011	64
2012	26
2013	37
2014	57
2015	26
2016	30
2017	25
2018	29
2019	22
2020	8
2021	Redan fler än sju

Den skadliga luften i centrala Umeå utgör ett av de största miljöhoten mot umebornas hälsa. Den som varit utsatt för koncentrationer av kvävedioxid som överskrider miljökvalitetsnormerna (MKN) under 15 år löper en risk som är 50 % högre när det gäller att utveckla lungcancer efter 30 år. Detta enligt Lucas-studien (Lungcancer i Stockholm) som visade ”ett tydligt samband mellan kvävedioxid och lungcancer”. Även andra studier har visat på liknande samband.

Överskridanden av MKN för kvävedioxid innebär även en ökad risk för bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar, demenssjukdomar, astma och allergier. Koncentrationen av kvävedioxid är värst längs Västra Esplanaden. År 2016 fanns det bara två platser i Göteborg och en i Stockholm som låg sämre till än V:a Esplanaden i Umeå. Men överskridanden har även uppmätts längs Storgatan och ÖK. Hela centrumfyrkanten är en farlig plats under vinterhalvåret. Det finns även miljökvalitetsnormer för exempelvis partiklar. Umeå har varit nära att bryta mot MKN även när det gäller dessa.

Lagbrott under 15 år

Umeå kommun har överskridit de tillåtna dygnsvärdena varje år under perioden 2003-2020. Det är under denna period som mätningar har skett. Det mesta pekar dock på att perioden av överskridanden kan vara mycket längre än så. Miljökvalitetsnormen har haft ställning av lag sedan 2006. Umeå kommun har alltså brutit mot miljölagarna i 15 år! Tyvärr har Arbetarpartiet under lång tid ensamma fått försvara umebornas hälsa i dessa frågor. Vi välkomnar andra.

Tre viktiga åtgärder som vi drivit under lång tid:

Samordnade varutransporter kan reducera utsläppen från lastbilstransporter med 50 %. Så skedde vid ett försök i Linköping 2004.
Subventionera priser för busstrafik i syfte att intensifiera arbetet med att få dagens bilister att åka mer buss och samtidigt stimulera de ungdomar som redan åker buss att fortsätta med detta efter att de fyllt 18 år (och kan börja köra bil). Försökets syfte blir att klargöra om det mest effektiva är tätare turer, fler direktlinjer mellan stadsdelarna eller sänkta biljettpriser.
Samhällsplaneringen i kommunen ska syfta till att klara MKN för kvävedioxid och partiklar. Den nonchalanta attityden från de styrandes sida, när det gäller de ständiga brotten mot MKN samt oviljan att efterleva beslutet från Mark- och miljödomstolen, utgör en fara för umebornas hälsa.
Nydalasjöns vattenkvalitet måste försvaras. Se utredningsuppdrag nummer 23.

Arbetarpartiets budgetförslag i siffror

Kommunens långsiktiga ekonomi måste säkras fram till 2030
När det gäller prognoserna inför framtiden ser dessa dystra ut. Det handlar om befolkningsstrukturens sammansättning – ett nationellt problem som i högsta grad gäller även Umeå. Den andel av befolkning som arbetar och betalar skatt har blivit mindre i förhållande till barn, elever och den del av de äldre som behöver omsorg i form av hemtjänst eller särskilda boenden. Detta kräver prioriteringar. Arbetarpartiet kommer att prioritera de lagstadgade basverksamheterna som skola, omsorger samt nödvändigt underhåll.

Låneskuldens skrämmande utveckling – behovet av ett andra trendbrott
Skulderna låg ifjol på totalt 9 792 miljoner för kommunkoncernen (förvaltningar / nämnder och kommunala bolag). Skulderna låg alltså på nästan tio miljarder. Av dessa skulder belastade 2 137 miljoner förvaltningar/nämnder och 7 655 miljoner de kommunala bolagen (exempelvis AB Bostaden, Umeå Energi AB och UMEVA/Vakin). Detta var den totala skulden som Umeå dragit på sig sedan staden grundades år 1622.

Ökningen av skulderna beräknas uppgå till mellan 5 500-6 000 miljoner kr bara under de fem åren 2021-2025! Av dessa skulder beräknas ca 2 000 miljoner komma att belasta förvaltningarna/nämnderna och 3 500-4 000 miljoner de kommunala bolagen. Den ökning av lånebehovet som S+Mp presenterat ökar alltså skuldsättningen med mellan 55-60 procent under endast fem (5) år! För att få lite perspektiv på hastigheten i denna skuldtillväxt vill vi nämna att det har tagit Umeå stad/kommun 400 år att ackumulera dagens skuld för kommunkoncernen. Planen går nu alltså ut på att öka denna skuld med 55-60 procent på endast fem (5) år! Umeå kommun bör snarast anmälas till i TV-programmet Lyxfällan.

AP:s alternativbudget jämförd med utgångsläget

Siffror i tusental kronor

Utgångsläget består av budgetramarna för år 2021 plus uppräkningar för löne- och prisökningar (index) samt volymökningar inom de olika nämndernas verksamheter (tillväxt / demografi).

Besparingar, inkomstökningar och omfördelningar

Jämfört med utgångsläget (ram 2021 + index och tillväxt/demografi)

Satsningar på olika verksamheter

Jämfört med utgångsläget (ram 2021 + index och tillväxt/demografi)

Långsiktiga beslut för god ekonomisk hushållning

Jämförelse finansieringsbudget AP vs S/MP

Finansieringsbudget Arbetarpartiet
Miljoner kronor

Finansieringsbudget Socialdemokraterna + Miljöpartiet
Miljoner kronor

Jämförelse låneskuld och räntekostnader AP vs S/MP

Utveckling av låneskulden Arbetarpartiet
Miljoner kr, vid årets slut

Utveckling av låneskulden Socialdemokraterna + Miljöpartiet
Miljoner kr, vid årets slut

Kommentarer:

Under åren 2022-2025 minskar Arbetarpartiet låneskulden med 160 miljoner. Med liggande budgetförslag från S/MP ökar istället låneskulden med 1 094 mnkr. Skillnaden mellan AP och S/MP blir 1 254 miljoner – d v s drygt 1,2 miljarder.
Den lägre låneskulden innebär även att Umeå kommun, med Arbetarpartiets budget, är mindre sårbar för de kostnadsökningar som kan uppstå vid ökade räntekostnader.

Kommunkoncernens totala investeringar

Utveckling med S/MP-budgeten
Miljoner kronor

Kommentarer:

Med tabellen ovan vill vi understryka att en överväldigande del av Umeå kommuns investeringar sker inom ramen för de kommunala bolagen. Under planperioden 2022-2025 står de kommunala bolagen för hela 71 procent av kommunkoncernens totala investeringsvolym. Samma siffra för förvaltningarna (inklusive MEX) ligger på 29 procent.

Arbetarpartiet kommer att återkomma med ett helhetsgrepp när det gäller hela kommunkoncernens investeringar – i kommande års budgetar. Det vi kan säga redan inför budgeten för 2022 är att vi anser att följande principer skall vara vägledande när det gäller investeringar och upplåning:

a) För investeringar som huvudsakligen finansierar sig själva genom intäkter – exempelvis bostadsbyggande – tillåts en lägre grad av självfinansiering och en större andel i upplåning. Detsamma gäller för avgiftsfinansierade verksamheter som el eller VA.
b) När det gäller investeringar som inte finansierar sig själva anser vi att dessa fullt ut skall finansieras med egna medel.

Syftet med ovanstående två principer är att de ska bidra till att ta kontroll över låneskulden inom kommunkoncernen.

Arbetarpartiets utredningsuppdrag

Kommunkoncernens ekonomi

1. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att framställa tioåriga prognoser för kommunens intäkter och kostnader för att, i ett tidigt skede, kunna ta fram och diskutera vilka åtgärder som är nödvändiga för att kommunen ska undvika förödande underskott i framtiden.

2. KS ges i uppdrag att framställa tioåriga prognoser när det gäller kommunens finansiella ställning, som investeringsbehov och låneskuld.

3. KS ges i uppdrag att öka kommunfullmäktiges möjligheter att påverka de helägda kommunala bolagens verksamhetsinriktning genom regelbundet återkommande diskussioner om ägardirektivens utformning för dessa bolag.

4. KS ges i uppdrag att utreda dels hur museiverksamheten ska kunna samordnas bättre både vad gäller fysisk placering, dels i syfte att sänka kostnaderna. Det finns numera bland annat ett länsmuseum, ett bildmuseum, ett kvinnohistoriskt museum, Guitars, m.fl.

Kommunens organisation

5. KS ges i uppdrag att utreda de ekonomiska vinster, främst i form av uteblivna kostnadsökningar, som blev resultatet av den kommungemensamma förvaltningsorganisationen.

6. KS får i uppdrag att utreda förutsättningarna för en sammanslagning av nuvarande förvaltningar till följande fyra övergripande förvaltningar:
* Utbildning och Kultur. Tänkbart namn: Utbildnings- och kulturförvaltningen.

* Stöd och omsorg samt Äldreomsorg. Tänkbart namn: Socialförvaltningen.

* Samhällsbyggnad, Teknik och fastighet, Fritid och Miljö. Tänkbart namn: Förvaltningen för samhällsbyggnad och miljö

* Stadsledningskontoret. Tänkbart namn: Stadsledningskontoret.

7. KS får i uppdrag att utreda en ny nämndsorganisation parallellt med skapandet av en ny förvaltningsorganisation med målsättningen att antalet nämnder ska minskas för att motsvara antalet förvaltningar. I uppdraget ingår att utreda vilka eventuella nya utskott som behöver skapas i samband med att nämnderna slås samman.

Satsa på vård och omsorg samt skola

8.De anställda måste få mer tid till sina huvudsakliga uppgifter som vård och omsorg samt undervisning. Det bör utredas hur den tid som idag ägnas åt exempelvis dokumentation och andra sidouppgifter ska kunna minskas. Uppdraget bör i första hand ges till FGN, GVN, ÄN samt IFN. Utredningen bör ske i samverkan med personalrepresentanter.

9. Utred möjligheterna till en samordnad utbildningssatsning för vårdbiträden och undersköterskor som innefattar personal inom äldreomsorgen och individ- och familjeomsorgen. I utredningen ingår möjligheten att samordna den nödvändiga utbildningen i vårdsvenska med SFI-undervisningen.

Bekämpa hedersförtryck och religiös extremism

10. AB Bostaden och övriga delar av Umeå kommunkoncern ska inte hyra ut lokaler till föreningar eller församlingar som bidrar till att sprida uppfattningar som står i strid mot svensk lagstiftning. Umeå kommun måste anta uthyrningsregler för lokaler till föreningar/församlingar, så att det försvårar för odemokratiska och våldsbejakande att sprida sitt budskap

11. Skärp uppföljningen och kontrollen av de föreningar som erhåller offentligt stöd av fritidsnämnden och kulturnämnden. Inte en enda skattekrona ska riskera att betalas ut till fusk, eller extrema och odemokratiska organisationer.

12. Uppdra till kulturnämnden att sluta ge ekonomiskt stöd till studieförbundet Ibn Rushd, vars kopplingar till Muslimska Brödraskapet är väl dokumenterade.

13. KS ges i uppdrag att genomföra en kartläggning av hedersförtryckets utbredning bland alla elever på Umeås grundskolor och gymnasier. Kartläggningen ska vara byggd på de metoder och erfarenheter som utredningarna har gett i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Det räcker inte med extra frågor inom ramen för Umeås ”Unga”-enkäter.

14. Ge KS i uppdrag att undersöka om dagens förskolor och skolor är de religiösa frizoner som de borde vara.

15. KS ges följande uppdrag: om frågan om böneutrop skulle ställas på dagordningen i Umeå skall denna fråga avgöras efter demokratisk debatt och beslut i kommunfullmäktige och inte som en ordningsfråga via någon nämnd. Eller i värsta fall genom en mätning av antalet decibel utförda av kommunala tjänstemän eller polisen. Detta i väntan på en annorlunda sammansatt regering som låter riksdagen avgöra denna fråga – vars vikt gör den till en grundlagsfråga.

Stoppa kriminalitet och gängbildning

16. KS får i uppdrag att inleda en dialog med Polismyndigheten med målet att utveckla satsningen på områdespoliser till att även omfatta permanenta mindre poliskontor på vissa stadsdelar. Detta skulle i praktiken innebära ett återinförande av kvarterspoliser.

17. IFN får i uppdrag att bjuda in fritidsledare, föräldrar och andra lokala eldsjälar för att bilda nattvandrargrupper på stadsdelar där det förekommer problem med exempelvis bilbränder och annan skadegörelse. Syftet med nattvandringarna är inte att ersätta polisen utan att hjälpa ungdomar – som är på fel ställe, vid fel tidpunkt och har för låg ålder – att hitta hem. Detta i syfte att förebygga att ungdomar dras in i gäng / kriminalitet.

18. IFN får i uppdrag att utreda hur den tidigare så framgångsrika Umemodellen – i kampen mot bland annat alkohol och droger – ska kunna återinföras genom knytningen mellan fritidsgårdar och fältarbete. I detta ingår att fritidsgårdarna återförs till socialtjänsten.

Samhällsplanering

19. KS utreder hur det ska gå till att, återigen, använda den sida av Hamrinsberget som är vänd mot älven som ett besöks- och utflyktsmål. Berget har tidigare dels haft en hoppbacke, dels haft tre dansbanor.

20. KS ges i uppdrag att utarbeta en utvecklingsplan för att öka tillgängligheten för umeborna att ta del av det fantastiska, obebyggda och sammanhängande grönområdet nedströms Backens kyrka och fram till Tvärån. Detta skulle kunna ske med relativt små insatser som exempelvis sittplatser och grillplatser av samma karaktär som finns runt Nydalasjön.

Miljö och klimat

21. KS utreder vad som skulle vara mest effektivt i Umeå när det gäller att få fler bilister att börja åka kollektivt med betoning på prissättning och turtäthet.

22. Att KS utreder vilka vinster som kan göras när det gäller att minska utsläpp av kvävedioxid, speciellt inom centrumfyrkanten, vid införandet av samordnade varutransporter.

23. Miljö- och hälsoskyddsnämnden får i uppdrag att utreda vilken sorts reningsanläggning som skulle vara mest effektiv att anlägga vid fotbollsplanerna i Nydalasjöns norra ände. Detta i syfte att förebygga framtida försämringar av vattenkvaliteten.

24. KS ges i uppdrag att ansvara för att kommunens översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner samt detaljplaner inte får försämra kommunens förmåga att klara miljökvalitetsnormerna för bl a kvävedioxid och partiklar i centrala Umeå. Alternativt uttryckt: Att lagens bokstav och anda inarbetas i Umeå kommuns samhällsplanering.

Umeå 11 juni 2021

Arbetarpartiets Alternativbudget för Umeå 2022