Den 18 juni genomfördes presidentval i Iran. Den ultrakonservative kandidaten Ebrahim Raisi fick 61 procent av rösterna. Valets verkliga vinnare var dock den majoritet av den iranska befolkningen som av olika skäl bojkottade valet.
Bakgrunden är att motståndet mot den islamistiska diktaturen troligen aldrig har varit större sedan mullorna grep makten 1979. Sedan det förra presidentvalet år 2017 har en rad omfattande proteströrelser skakat den islamistiska diktaturen i dess fundament. I tidigare presidentval har mullorna kunnat skicka fram en ”reformvänlig” kandidat som lovat förändringar. Detta i syfte att avleda ett missnöje mot regimen eller med regimens politik. Men i årets presidentval fick ”reformkandidaten” inte ens tio procent av rösterna.
585 av 592 kandidater underkändes
Inför presidentvalet hade Väktarrådet, som kontrolleras direkt av Irans högste ledare ayatollah Ali Khamenei, underkänt 585 av de 592 personer som ville ställa upp i valet. Bland annat underkändes alla kvinnliga kandidater. För många blev bojkotten ett sätt att protestera mot bristen på meningsfulla kandidater at rösta på.
Men bojkotten måste främst ses som en förlängning av de proteströrelser som svept genom Iran under åren 2018-2020. Enbart 48,8 procent av de röstberättigade valde att gå och rösta. I huvudstaden Teheran var valdeltagagandet ynka 26 procent! Detta kan jämföras med de två senaste valen, då valdeltagandet i Iran som helhet låg kring 73 procent.
Rekordstort antal blankröster
Till detta kommer att antalet blankröster var det högsta någonsin – trots att Irans högste ledare, ayatollah Ali Khamenei, utfärdat en fatwa (religiöst påbud) som förbjöd blankröster. Över 14 procent av de avlagda rösterna var blanka eller ogiltiga (i tidigare val har denna siffra legat kring två procent). Antalet blankröster var större än antalet röster på den presidentkandidat som fick näst flest röster.
Det låga valdeltagandet, i kombination med det stora antalet blankröster, måste ses som en misstroendeförklaring från den iranska befolkningen mot hela etablissemanget.
Vem är den nyvalde presidenten?
Den nye presidenten Ebrahim Raisi är även Irans högste domare. Raisi hör till en ultrakonservativ falang inom regimen och har länge setts som en trolig efterträdare till ayatollah Khamenei på posten som Irans högste ledare. Under sin tid som både domare och åklagare har Raisi fått rykte om sig av att vara skoningslös.
År 2009 deltog Raisi i gripanden, tortyr och avrättning av människor som deltagit i de massprotester som ägde rum i samband med presidentvalet det året. I samband med massprotesterna år 2019 utfärdade han straffimmunitet för de poliser och säkerhetsstyrkor som var ansvariga för att döda hundratals och fängsla tusentals demonstranter.
Brott mot mänskligheten
Raisi ingick i en grupp på fyra personer som, på direkt order från den tidigare högste ledaren ayatolla Khomeini, genomförde ett massmord på politiska fångar under sommaren 1988. Drygt 5 000 medlemmar i Folkets Mujaheddin samt i olika partier på vänsterkanten avrättades, många genom att de hängdes tills de kvävdes ihjäl. Amnesty International har krävt att Raisi utreds för brott mot mänskligheten för sin inblandning i massmorden 1988.