Arbetslösheten ökar i pandemins spår. De som blir av med jobbet har också fått det svårare att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Antalet långtidsarbetslösa, dvs de som varit utanför arbetsmarknaden i minst tolv månader, har ökat kraftigt mellan mars 2020 och mars 2021. Enligt Arbetsförmedlingen riskerar antalet långtidsarbetslösa att passera 200 000 i slutet av året.
Tabellen nedan visar de förändringar som skett bara på ett år:
Mars 2020 | Mars 2021 | |
Arbetslöshet | 7,6 % | 8,4 % |
Antal inskrivna hos Arbetsförmedlingen | 388 000 | 440 000 |
Långtidsarbetslösa | 153 000 | 182 000 * |
Enligt Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, hade arbetslösheten kunnat bli väsentligt mycket högre än 8,4 procent. Förklaringen till att det inte blev värre beror i huvudsak på att industrin kom igång igen under andra halvan av fjolåret samt på regeringens krispaket.
I mars 2021 utgjorde de långtidsarbetslösa hela 41 procent av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Och antalet förväntas öka under året. Arbetsförmedlingen tror att mer än 200 000 personer kan passera gränsen för att klassificeras som långtidsarbetslösa innan år 2021 är slut.
En grupp som riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet är åldersgruppen 55-64 år. Dessa har ofta en fastare förankring på arbetsmarknaden än exempelvis ungdomar, men de som blir arbetslösa hamnar oftare i långtidsarbetslöshet. Enligt Arbetsförmedlingen gäller detta särskilt personer som saknar gymnasial utbildning.
Den största andelen av de långtidsarbetslösa utgörs dock av utrikes födda. Hela 63 procent av de långtidsarbetslösa är födda i ett annat land än Sverige. Långtidsarbetslösheten bland inrikes födda minskade stadigt mellan åren 2010-2019. Under samma period ökade långtidsarbetslösheten bland utrikes födda, med undantag för under år 2018. Sedan år 2015 utgör de utrikes födda en majoritet av alla långtidsarbetslösa i Sverige.
Flera faktorer bidrar till svårigheterna att minska långtidsarbetslösheten. Ett problem är omorganiseringen av Arbetsförmedlingen som skedde för två år sedan. Många lokala kontor lades då ned runt om i landet. De som står längst bort från arbetsmarknaden är också de som har störst behov av ett fysiskt kontor att gå till för att få hjälp.
Men framförallt handlar det om bristen på arbetstillfällen och på bristerna i integrationspolitiken. Varken Reinfeldts alliansregering eller Löfvens S+MP-regering har haft någon plan för hur alla de flyktingar som togs emot under åren 2012-2015 ska integreras i samhället. Långtidsarbetslösheten utgör en av de mest förödande konsekvenserna av den misslyckade integrationspolitik som bedrivits av både Stefan Löfvens och Fredrik Reinfeldts regeringar.