Efter tio veckors strejk grep den danska socialdemokratiska regeringen in i och avbröt sjuksköterskornas strejk. Regeringen beslutade att det löneavtal som sjuksköterskorna röstat nej till skulle bli lag. Därmed blev det olagligt för sjuksköterskorna att fortsätta strejken.
Före valet 2019, då Socialdemokraterna vann regeringsmakten, lovade socialdemokratin bättre villkor till sjuksköterskorna. Partiet gick bland annat till val på att anställa 1 000 nya sjuksköterskorna på sjukhusen. Genom regeringens ingripande i strejken bröt Socialdemokraterna mot sina löften om att förbättra sjuksköterskornas villkor.
Sjuksköterskorna krävde högre löner. Det fick de inte. Sjuksköterskorna hade också krävt att deras yrke likställas lönemässigt med mansdominerade offentliganställda yrken med likvärdiga utbildningskrav. Det fick de inte heller. Istället har regeringen tillsatt en kommission som ska utreda dessa frågor närmare.
Regeringens agerande har skapat stor frustration bland sjuksköterskorna och många har sagt att de ska börja arbeta ”enligt regelboken” och därmed inte gå med på att ta ut den övertid som ofta är nödvändig på sjukhusen. En annan effekt av regeringens agerande är att antalet som söker till sjuksköterskeutbildningen riskerar att minska ytterligare. I år var det 8 procent färre som sökte dessa utbildningar än ifjol. Det är svårt att se hur regeringen ska lyckas uppfylla sitt vallöfte om att anställa 1000 fler sjuksköterskor då det redan idag råder brist.
Sjuksköterskornas protester har inte slutat. Den 6 september protesterade sjuksköterskor under en timme i Köpenhamn, Århus och Odense. Under de följande dagarna har liknande ”punktstrejker” genomförts i fler städer. Det finns en stor ilska bland sjuksköterskorna både på grund av de dåliga lönerna och de dåliga arbetsvillkoren. Många ser dessutom strejkerna som en del i att kämpa för en bättre sjukvård.