Resultatet i valet till Stortinget (Riksdagen) i Norge den 13 september innebär ett det blir ett regeringsskifte. Efter åtta år med Høyre och Erna Solberg som statsminister blir det nu en regering bestående av Arbeiderpartiet, Senterpartiet och Sosialistisk Venstre. Om förhandlingarna går i lås. Och det bör de. Senterpartiet har ingen Annie Lööf som ”förbjuder” Arbeiderpartiet att samtala med Sosialistisk Venstre.
Den fråga som kom att dominera valrörelsen var miljön och klimatet. Då FN:s klimatpanel IPCC släppte sin rapport i början av augusti förändrades hela valdebatten. Bland annat blev den norska oljan en stor fråga. En annan viktig valfråga har varit konflikten mellan stad och landsbygd. Detta sedan Erna Solbergs regering genomfört en rad reformer som syftar till att centralisera myndigheter som exempelvis Polisen.
Valresultatet
| Parti | Valet 2017 | Valet 2021 |
| Arbeiderpartiet | 27,4 % | 26,4 % |
| Senterpartiet | 10,3 % | 13,6 % |
| Sosialistisk Venstre | 6,0 % | 7,5 % |
| Rødt | 2,4 % | 4,7 % |
| Høyre | 25,0 % | 20,5 % |
| Fremskrittspartiet | 15,2 % | 11,7 % |
| Venstre | 4,4 % | 4,5 % |
| Kristelig Folkeparti | 4,2 % | 3,8 % |
| Miljøpartiet De Grønne | 3,2 % | 3,8 % |
| Pasientfokus | – | 0,2 % |
Några kommentarer
Opinionsmätningarna som kom en tid före valet visade inte på något vidare bra valresultat för Arbeiderpartiet. Partiet såg ut att gå mot en kraftig tillbakagång jämfört med det förra valet år 2017. I många av undersökningarna låg partiet kring låga 23 procent. Men ju i slutänden fick partiet drygt 26 procent av rösterna. Detta innebar endast en tillbakagång med 1,0 procentenheter av väljarkåren sedan det förra valet (se tabell ovan).
Høyre var, å andra sidan, starka i början av året men backade mer och mer ju närmare valet kom. Partiet backade ordentligt jämfört med för fyra år sedan. Även stödpartiet Kristelig Folkeparti backade och föll under 4-procentsspärren. Detta är dock inte lika illa som i det svenska systemet. Det finns nämligen ett antal mandat som fördelas till mindre partier även om de hamnar under fyra procent, så Kristelig Folkeparti kommer fortfarande att sitta kvar i Stortinget. Detta gäller även för det norska Miljøpartiet.
Fremskrittspartiet var fram till förra året en del av regeringen. Efter oenigheter kring hanteringen av norska IS-sympatisörer lämnade partiet regeringen år 2020, men fortsatte som stödparti åt Erna Solberg och Høyre även efter detta. Även Fremskrittspartiet backade stort i detta val. Partiets tillbakagång har förklarats med att deras kärnfrågor kring invandring och integration inte varit så viktiga under denna valrörelse.
Arbeiderpartiet bildar majoritetsregering
Valets segrare, Arbeiderpartiet, har långt ifrån egen majoritet. Men partiet spås ha mycket bättre chanser att bilda regering än de svenska socialdemokraterna. Dels för att Arbeiderpartiet, tillsammans med Senterpartiet och Sosialistisk Venstre, skulle få en majoritet i riksdagen (89 av 169 mandat). Dels för att Arbeiderpartiet inte är beredda och inte behöver begå politiskt självmord genom att regera med andras politik, på det sätt som Socialdemokraterna i Sverige. Dessa har hittills bland annat gått med på att försämra anställningstryggheten, försvaga kollektivavtalen, besluta om fri hyressättning i nyproduktion av hyresrätter plus väldiga skattesänkningar. Allt bara för att få behålla regeringspositionerna.
Fakta: De norska partierna
* Arbeiderpartiet. Den norska motsvarigheten till Socialdemokraterna.
* Senterpartiet. Den norska centern skiljer sig väsentligt från sitt svenska systerparti. Senterpartiet är ett mer renodlat landsbygdsparti som förespråkar decentralisering och motsätter sig ett norskt EU-medlemskap. Partiet är befriat från de extrema element av nyliberalism som ”Stureplanscentern” fört in i det svenska partiet. De har heller ingen enväldig ”drottning” som leder partiet av typen Annie Lööf.
* Høyre. Det största borgerliga partiet, kan sägas vara en norsk motsvarighet till Moderaterna.
* Fremskrittspartiet. Ett högerpopulistiskt och invandringskritiskt parti som i många frågor liknar SD. Fremskrittspartiet har dock sina rötter i en proteströrelse mot höga skatter, till skillnad från SD vars rötter finns i nazismen. Partiet väcker därför inte samma känslor som SD gör.
* Socialistisk Venstreparti. Motsvarar närmast det svenska Vänsterpartiet. Även här finns dock historiska skillnader. Partiet har inte sina rötter inom Stalinismen, utan i en grupp Nato-motståndare som bröt sig ur Arbeiderpartiet på 1960-talet.
* Rødt. Bildades år 2007 genom en sammanslutning av flera små partier som tidigare kallat sig kommunister, m.m.
* Venstre. Motsvarigheten till Liberalerna i Sverige.
* Kristelig Folkeparti. Ett kristdemokratiskt parti.
* Miljøpartiet De Grønne. Liknar svenska MP, som namnet antyder.
* Pasientfokus. Ett sjukvårdsparti som bildades 2018 kring frågan att bygga ut sjukhuset i Alta kommun i Finnmark i norra Norge. De fick 13,1 % av rösterna i Finnmark vilket räckte till ett mandat i Stortinget.