Årets Nobelpris i medicin har tilldelats David Julius och Ardem Patapoutian. De har fått priset med anledning av deras upptäckt av receptorer för temperatur och beröring. Upptäckten förmodas få stor betydelse för behandlingen av smärta och värk.
Det är sedan tidigare känt att vissa nervtrådar är specialiserade på olika stimuli. Däremot har det inte varit känt hur nervsystemet fungerar när impulserna för värme och beröring skickas vidare till hjärnan.
Genom forskarnas upptäckt kan man överföra de fysikaliska fenomenen temperatur och beröring till elektriska signaler som går vidare upp till hjärnan. Förhoppningen är att kunna utnyttja de nya kunskaperna för att hitta andra, nya sätt att påverka smärta på.
Dagens smärtstillande behandling har en bred verkan som påverkar hela det centrala nervsystemet. Nobelpristagarnas upptäckt skulle kunna göra det möjligt att behandla smärta genom en riktad verkan där smärtan uppstått. Det skulle handla om att helt enkelt ”stänga av” de nervtrådar som signalerar smärta i ett visst område.
Arbetsmiljöverket har i en rapport från 2021 om arbetsorsakade besvär pekat på att fysisk smärta eller värk är vanliga besvär till följd av arbetet. Mer än hälften (58 %) av de sysselsatta har smärta i form av problem med nacke, axel eller arm. En vanlig orsak är hög arbetsbelastning. Det gäller oavsett ålder, kön, sektor, utbildning eller anställningsform. Besvär till följd av arbetet drabbar sysselsatta inom vård och omsorg i stor utsträckning. Andra sektorer som är utsatta kan vara sociala tjänster, avfallshantering, sanering och byggverksamhet och liknande.
Det är många som hoppas att årets medicinpris kommer att få stor betydelse för utvecklingen av läkemedel och behandling mot smärta. I förlängningen har detta potentialen att öppna för en närmast revolutionerande lindring av de, ofta kroniska, besvär som alltför många drabbas av under ett arbetsliv med hög belastning.