Många oroar sig, med rätta, för miljöförstöringen. Men det finns också positiva rapporter. Två forskare vid Örebro Universitet, Lotta Sartz och Mattias Bäckström, har tagit fram en metod som löser två olika miljöproblem genom att slå ihop dem.
Det handlar om problemet med gammalt gruvavfall och problemet med pappersindustrins restprodukter.
Gruvavfallets negativa miljöpåverkan är att då det regnar kan det läcka ut surt vatten med höga metallhalter. Detta har lett till att det runt områdena med gruvavfall skapats döda fält i skogen med höga halter av kobolt och koppar.
Problemet med pappersindustrins restprodukt, grönlutslam, är själva mängden som idag bara läggs i stora deponier. I dag läggs över 250 000 ton i sådana deponier.
Forskarna har genom praktiska försök under tio år nu visat att lakvattnet från gruvavfallet kan renas genom att använda grönlutslammet. Slammet pumpas ner i gruvavfallet. På så sätt förändras kemin och pH-värdet i gruvavfallet höjs. Detta i sin tur har drastiskt minskat lakvattnets sura pH-värde. Även halten av de problematiska metallerna minskade med uppåt 95 procent.
Forskningen fortsätter för att utröna hur metoden fungerar med restprodukter från olika pappersbruk och på avfall från olika gruvor. Om det visar sig att stora delar av depåerna av slam, och det framtida slammet, kan användas för att ”rena” gruvavfallet skulle detta innebära en kraftig minskning av gruvbrytningens skadliga effekter.
Detta skulle både kunna underlätta öppnandet av nya gruvor samt reducera den negativa miljöpåverkan som alltför många nedlagda gruvor idag har i form av exempelvis läckage av miljöskadliga ämnen.