I slutet av september rapporterade en rad medier om en svensk studie som visade på kraftigt minskade antikroppsnivåer hos vaccinerade. Sju månader efter vaccinering med Pfizer-Biontechs vaccin hade antalet antikroppar minskat med hela 85 procent. Innebär detta att man bara har kvar 15 procent av immunförsvaret mot coronaviruset efter sju månader?
Det snabba svaret på den frågan är nej. Antikropparna utgör bara en del av skyddet mot coronaviruset. Människans immunförsvar består av fler delar.
Antikroppar
Antikropparna kan jämföras med en form av ”skalskydd”. De är programmerade att angripa och oskadliggöra alla coronavirus som tar sig in i kroppen. Finns det tillräckligt många antikroppar i blodet innebär detta oftast att viruset inte hinner ta sig in i kroppens celler. Någon sjukdom bryter därför aldrig ut.
Antalet antikroppar har en tendens att minska med tiden. Att så är fallet har varit känt inom forskarvärlden en längre tid. Ett australiensiskt forskarteam beräknade redan för sex månader sedan att de som vaccinerats mot coronaviruset skulle ha förlorat runt hälften av antikropparna efter ca tre månader. Studier i Storbritannien och Israel har senare bekräftat att antikropparna minskar i ungefär den takt som det australiensiska forskarteamet beräknade. Den nya studien från Sverige bekräftar denna, sedan tidigare kända, trend.
Det måste dock tilläggas att forskarna inte vet exakt var gränsen går för att en person ska ha så få antikroppar att detta påverkar skyddet mot att smittas med covid-19. Men immunförsvaret mot coronaviruset består av fler delar som alla samverkar med varandra.
T-celler
Om antikropparna utgör kroppens ”skalskydd” utgör T-cellerna dess interna säkerhetsstyrkor. T-cellernas uppgift är att angripa och oskadliggöra de celler i kroppen som redan infekterats av coronaviruset. Antalet T-celler förblir förhållandevis stabilt även efter längre tid (även om vissa studier kunnat se en liten minskning). Enligt immunologen Annika Karlsson vid Karolinska Institutet kan antalet T-celler innebära skillnaden mellan att drabbas av en mildare infektion och att bli så sjuk att man tvingas uppsöka sjukhusvård.
Minnesceller – ”träningsläger” för antikroppar
Slutligen finns en del av immunförsvaret som kallas för B-celler eller minnesceller. Minnescellerna lagrar information om coronaviruset som kroppen kan använda för att skydda sig vid ett senare tillfälle. När en vaccinerad person angrips av coronaviruset börjar minnescellerna en frenetisk produktion av nya antikroppar. Dessa antikroppar angriper sedan viruset. Det tar ett tag för denna produktion att komma igång, så personen kan hinna insjukna i covid-19. Men infektionen blir i de allra flesta fall mild.
En studie från University of Pennsylvania visade att antalet minnesceller ökade stadigt i antal under minst sex månader efter vaccinationen. Minnescellerna blev dessutom bättre på att bekämpa viruset med tiden. Det är därför vissa immunologer kallar minnescellerna för ”träningsläger” för antikroppar!
Vaccinationen ger ett långsiktigt skydd
Låt oss sammanfatta. Den som vaccinerats mot coronaviruset (eller som insjuknat i covid-19) har inledningsvis ett stort antal antikroppar. Detta innebär att personen har ett starkt ”skalskydd” mot att smittas över huvud taget. Vaccinationen sätter även igång produktionen av T-celler som kan angripa celler som redan infekterats samt av minnesceller som med tiden blir både fler och bättre på att bekämpa viruset. I takt med att antalet antikroppar minskar blir skalskyddet sämre och man riskerar både att bli sjuk och att sprida viruset vidare. Forskarna vet dock ännu inte var gränsen går, dvs när en person har ”för få” antikroppar. Men eftersom minnescellerna blivit fler och bättre med tiden, och eftersom T-cellernas antal fortsätter att vara relativt stabilt, har den som blir smittad trots vaccination ett starkt skydd mot att utveckla svåra symptom eller att dö även sju månader efter andra sprutan.
Vaccinforskaren Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin vid Karolinska Institutet sammanfattar det hela på följande sätt: ”Med höga halter antikroppar kan man vara skyddad mot sjukdom, men T-celler och minnesceller kan bidra till att skydda mot svår sjukdom. Det tar ett tag innan minnescellerna kommer igång, men sedan kommer de och rensar”.
Mirazimi säger även i en intervju med DN att personer som inte tillhör någon riskgrupp inte behöver vara oroliga för ett minskat antal antikroppar, då immunförsvaret består av så mycket mer än bara antikropparna. Däremot vill han lyfta fram behovet av att börja titta på en tredje spruta till personer som befinner sig i någon riskgrupp, då höga halter av antikroppar är extra viktiga för dessa.
Till sist: Att antalet antikroppar minskar med 85 procent innebär alltså inte att bara 15 procent av immuniteten mot coronaviruset finns kvar. Antikropparna utgör bara en av flera delar i immunförsvaret. De allra flesta som har vaccinerat sig mot covid-19 behöver alltså inte oroa sig för att antalet antikroppar minskar. Däremot kan äldre personer, och andra som tillhör någon riskgrupp, behöva en ”boost” i form av en tredje spruta när antikroppsnivåerna sjunkit tillbaka.