De rika blir rikare – det är slutsatsen man kan dra efter att ha läst prognosen över storbankernas aktieutdelningar i vinter. Summorna som bankernas ägare får i julklapp svindlar. Det handlar om uppemot 100 miljarder kronor!
År 2019 var den sammanlagda aktieutdelningen för de fyra storbankerna 70 miljarder kronor. I fjol – coronaåret 2020 – införde Finansinspektionen samt Europeiska Centralbanken bromsande rekommendationer för bankernas utdelningar. Nu när dessa försvinner öppnar bankerna pengakranarna igen – till sina aktieägare.
Följande är prognosen för vad bankerna ska ge till sina aktieägare i år, antingen i form av aktieåterköp eller rena aktieutdelningar:
- Nordea: 50 miljarder,
- Handelsbanken: delade ut 9 miljarder i våras, kan bli ytterligare 18 miljarder,
- SE-Banken: delade ut 9 miljarder i våras, kan bli ytterligare 9 miljarder,
- Swedbank: 21 miljarder.
Sammanlagt blir detta alltså uppåt 107 miljarder!
Bankerna har olika krav på sig från Finansinspektionen (FI). Ett krav är att förhållandet (eller relationen) mellan bankens egna kapital och vad banken lånat ut inte får bli för stort. Eftersom utdelningar till aktieägarna minskar det egna kapitalet innebär Finansinspektionens krav en viss ”broms” på hur stora aktieutdelningarna kan vara.
Men bankerna har nu upparbetat vad de själva kallar för ett överskottskapital – i förhållande till Finansinspektionens krav. Det är detta överskott som bankerna nu vill ”bli av med”, d.v.s. dela ut till sina aktieägare. Och som alla kan se ovan handlar det om rejäla utdelningar.
De fyra svenska storbankerna har som främsta mål att generera kortsiktig vinst till sina aktieägare. Och det gör de verkligen! Men banksystemet borde vara ett demokratiskt instrument att styra pengar dit de på lång sikt gör mest nytta. Privatpersoner kan behöva låna pengar för att köpa ett hus, nya affärsidéer kan behöva ett startkapital – men framför allt borde bankernas kapital användas till att stödja samhällets behov av väldiga investeringar i grön industriell produktion. Ett sådant långsiktigt tänkande i vad pengar lånas ut till kräver att bankerna är ägda av samhället.