De påstådda kopplingarna mellan Donald Trump och den ryska regeringen var ständigt omskrivna under Trumps tid som president i USA. En av de viktigaste källorna till dessa påstådda kopplingar, Steele-rapporten, har nu visat sig innehålla fabricerade uppgifter. Nyligen greps och åtalades en av Steele-rapportens viktigaste källor, Igor Danchenko, av det amerikanska justitiedepartementet för att ha ljugit för FBI.
Steelerapporten sammanställdes av Christopher Steele, tidigare anställd vid den brittiska underrättelsetjänsten MI6, och finansierades av Hillary Clintons kampanjorganisation samt det demokratiska partiet!
Rapporten användes flitigt av Hillary Clinton, Demokraterna och en rad olika medier i USA som ett bevis på att Trump hade samarbetat med Putins Ryssland inför presidentvalet 2016. Uppgifter ur Steelerapporten låg även till grund för att FBI godkände avlyssningen av en högt uppsatt rådgivare till Donald Trump.
Den nu gripne och åtalade ryske analytikern Igor Danchenkos uppgifter utgjorde alltså en av de viktigaste källorna som Steelerapporten baserade sig på. Under 2017 blev Danchenko utfrågad av FBI vid ett flertal tillfällen med anledning av de uppgifter han lämnat i Steelerapporten. Uppgifterna har senare visat sig vara falska och Danchenko åtalas nu för att ha ljugit för FBI vid fem tillfällen.
Danchenko blir därmed den tredje personen att åtalas för sitt agerande i samband med Steelerapporten. Tidigare i höstas åtalades en f.d. åklagare som under många år haft nära kopplingar till Demokraterna för att ha ljugit för FBI. I början av 2021 dömdes en tidigare advokat till 400 timmars samhällstjänst för att ha förfalskat ett mail i syfte att möjliggöra avlyssningen av Trumps rådgivare.
Trovärdighetsproblem
De amerikanska medier som tidigare skrivit spaltmeter om kopplingarna mellan Trump och Ryssland uppvisar idag inte speciellt mycket självkritik. Efter avslöjandena har en rad amerikanska medier, däribland den ansedda tidningen Washington Post, avpublicerat och ändrat i artiklar som baserade sig på Steelerapporten. Men Malin Ekman, USA-korrespondent för Svenska Dagbladet, tycker att nyheten fått förhållandevis liten uppmärksamhet sett till tyngden i uppgifterna (Medierna i P1, 20/11). I svensk media, som också lyft fram de påstådda kopplingarna mellan Trump och Putin, har uppgifterna knappt kommenterats.
Detta utgör ett trovärdighetsproblem för en rad etablerade medier som länge haft en hög svansföring i sin kritik mot ”fake news”. Denna kritik riskerar att falla platt när det visar sig att samma medier själva vidarebefordrat just ”fake news”.