Under maj, juni och juli har en intensiv värmebölja drabbat stora delar av Europa. Värmen har slagit till ovanligt tidigt och i land efter land har olika temperaturrekord slagits. Spanien upplevde sin varmaste maj månad på 100 år och temperaturen låg hela 15 grader högre än normalt. Även i nordligare delar av Europa, som Storbritannien och Tyskland, har det slagits värmerekord.
Det varma vädret har fått allvarliga konsekvenser. Runt om i Europa rapporteras om brist på vatten, skogsbränder och torka som slår ut skördar. Värmen är också skadlig för människors hälsa, och bland annat i Bordeaux i Frankrike har myndigheterna förbjudit utomhusevenemang.
I Italien och Portugal har vattenbristen varit påtaglig. I över 100 italienska städer har vattenbolagen stängt av dricksvattnet på kvällarna som ett led i att spara vatten. I Spanien oroas myndigheterna över att sommarens extremvärme, i kombination med en minskad nederbörd under vinterhalvåret, ska hota energiförsörjningen då ungefär 10 procent av landets elenergi produceras av vattenkraftverk.
Flera sydeuropeiska länder har drabbats av skogsbränder. I juni brann hela 9 000 hektar skog upp i nordvästra Spanien. Detta är lika mycket som alla skogsbränder i Sverige under den varma sommaren 2018. Även Italien, Portugal och Kroatien har drabbats av skogsbränder.
Torkan innebär ett hot mot skördarna i bland annat Italien och Spanien. Men även utanför Europa, exempelvis i länderna kring Afrikas horn, hotas skördarna av torka.
Vad är källan till extrema värmeböljor?
Värmeböljor har ofta flera källor. Den värmebölja som drabbat stora delar av Europa har sina rötter i Sahara-öknen. Den varma luften från öknen har via högtryck över Medelhavet drivit in över Europa. En annan källa är klimatförändringarna. Det går inte att säga att just en specifik värmebölja är ett direkt resultat av klimatförändringarna. Men det som forskarvärlden är överens om är att klimatförändringarna inneburit att extremväder som exempelvis extrema värmeböljor har blivit vanligare. Värmeböljorna blir också mer intensiva och de varma perioderna blir längre.
De senaste sju åren har de genomsnittliga temperaturnivåerna i världen varit de högsta som någonsin uppmätts. Detta enligt det statliga amerikanska institutet NOAA, som studerar förhållandena i hav och atmosfär. Enligt forskare vid det spanska metrologiska institutet är somrarna idag ungefär en månad längre än på 1980-talet.
Årets värmeböljor i Europa, liksom de allvarliga översvämningarna förra sommaren, understryker dels behovet av att minska utsläppen av växthusgaser och därmed hejda klimatuppvärmningen. Men värmeböljorna understryker även att samhället måste börja planeras för att kunna hantera framtidens tilltagande extremväder. Ett exempel i denna riktning är den franska sjukvården. Frankrike drabbades hårt av den extrema värmebölja som svepte över Europa år 2003. Nästan 15 000 människor, främst äldre, avled på grund av den extrema hettan. Erfarenheterna från 2003 års värmebölja innebar dock att sjukvården i Frankrike stärkte sin beredskap och därmed var mycket bättre förberedd då årets extremvärme slog till.
Källor: SVT, YLE, Supermiljöbloggen, Reuters