I slutet av november bröt en av de mest omfattande vågorna av protester mot den kinesiska regimen på flera decennier ut. Den utlösande faktorn var landets hårda covid-restriktioner.
Kina har fortsatt att följa en ”nollpolicy” mot covid-19, med kraftiga restriktioner för att minska smittspridningen. Detta har innefattat masstester, nedstängningar och karantän, vilket kraftigt begränsat människors rörlighet. Detta kan ha varit effektivt mot smittspridningen. Men en sådan politik kan inte vidmakthållas under åratal utan negativa konsekvenser. När nu covid-fallen i Kina ökat under hösten har regimen infört ytterligare hårda restriktioner. Det är detta som nu lett till ilska och protester runt om i landet.
Vi har skrivit om protesterna på elektronikföretaget Foxconns jättefabrik i Zhengzhou, som till stor del hade sin grund i missnöjet mot de arbetsförhållanden som företagets covid-restriktioner lett till. Protesterna angreps brutalt av kravallpolis.
En protest den 24 november i regionhuvudstaden Urumqi i provinsen Xinjiang bröt ut efter en lägenhetsbrand som ledde till att tio personer miste livet. Invånarna i staden ifrågasatte räddningstjänstens arbete och menar att de hårda restriktionerna försenade räddningstjänstens ankomst.
Några dagar senare utbröt protester i Shanghai. Där ropades även kritik mot Kommunistpartiet och president Xi Jinping och några av demonstranterna krävde deras avgång. En återkommande symbol i protesterna har varit ett vitt papper som symboliserar censuren. Polisen svarade med våld och pepparspray. Protester har även skett i en rad andra storstäder, som Wuhan och i huvudstaden Beijing. Dessutom har studenter vid hela 80 universitet protesterat mot restriktionerna. Denna våg av studentprotester spred sig dessutom till kinesiska utbytesstudenter i London, Paris, Tokyo och Sydney.
Den omfattande censuren i Kina gör det dock svårt att beräkna den egentliga omfattningen av protesterna. Regimen har också gått mycket hårt fram för att förhindra nya protester.
Samtidigt har protesterna även fått regimen att backa på vissa av restriktionerna. Man låter exempelvis bli att sätta upp avspärrningar i Beijing när nya smittfall upptäcks. Detta samtidigt som polisnärvaron i de större städerna nu är massiv, också det med effekten att protester uteblir.