Under senare år har många förespråkat att det ämbetsmannaansvar som avskaffades 1976 borde återinföras. Detta då ämbetsmannaansvaret tydligt visade tjänstemannens personliga ansvar för sin myndighetsutövning och sina beslut. Högre tjänstemän som missbrukade sin ställning kunde då ställas till ansvar för tjänstefel på ett annat sätt än med dagens regelverk.
NyA har inget emot införandet av ett modernt ämbetsmannaansvar. Samtidigt vill vi understryka att mot vänskapskorruption räcker inga lagar. Det enda som garanterar att högre chefer verkligen ställs till ansvar är att de både ställas till ansvar inför lagen – och inför väljarna!
Vi publicerar därför här ett utdrag ur Arbetarpartiets Handlingsprogram (från 2022):
Fyra åtgärder för att hålla staten i strama tyglar
Demokratin måste utsträckas. Det räcker inte med att välja politiska partier vart fjärde år. Generaldirektörer och övriga myndighetschefer fattar beslut av politisk karaktär varje dag – utan att dessa beslut debatteras eller röstas igenom i riksdagen. Statsmaskineriet har ett självmedvetande och utgör en politisk kraft i sig. Kom ihåg: Regeringar kommer och går, men generaldirektörer och myndighetsetablissemanget består.
Här är USA en förebild. Där byts inte endast politikerna ut. Där byts även stora delar av statsmaskineriet ut i samband med de olika valen. Viktiga kuggar i statsmaskineriet är exempelvis sheriffer (ordningspolisen), statsåklagare och domare. Systemet med att viktiga personer inom statsmaskineriet tvingas stå till svars inför väljarna, eftersom deras tjänsteutövning anses vara politisk och inte neutral, är en viktig princip som vi instämmer i. Vi vill bygga vidare på denna princip. Här följer fyra förändringar som vi vill genomföra:
* Val av höga befattningshavare.
De viktigaste myndighetscheferna måste stå till svars inför medborgarna genom att de tvingas att ställa upp i val – och omval. Den som ställer upp i val kan vinna eller förlora. Systemet med val, och omval, av makthavare i statsmaskineriet gör dessa avsättningsbara.
* Byte av befattningshavare.
Val av de viktigaste myndighetscheferna måste kompletteras med en annan princip, nämligen att personer med maktpositioner inom staten måste bytas ut efter relativt kort tid. En amerikansk president kan maximalt sitta i åtta år. Sveriges generaldirektörer kan sitta i hela tolv. Detta bör kortas.
* Lönerna ska inte dra till sig karriärister.
Lönerna måste anpassas så att maktpositionerna inte drar till sig karriärjägare. De som ska tjäna samhället måste drivas av en solidaritet med detta, inte av egennytta.
* Värnpliktsarmé och alliansfrihet.
Sverige måste återgå till en värnpliktsarmé och till ett defensivt invasionsförsvar. Landet måste avbryta processen för ett medlemskap i Nato. Även en värnpliktsarmé måste ha en kärna av yrkesmilitärer för utbildning av värnpliktiga. Men en värnpliktsarmé är i praktiken omöjlig att använda för att angripa andra stater. Och nästan omöjlig att sätta in mot den egna befolkningen.
Någon kanske tror att val av myndighetschefer inom staten skulle leda till sänkt kvalitet. Men det kan bli tvärtom. Idag utses generaldirektörer och andra myndighetschefer av regeringen. Detta innebär risk för vänskapskorruption och därför inkompetens. Om de som ställer upp i val för att bli rikspolischef eller riksåklagare måste ha viss utbildning och yrkeserfarenheter kan resultatet istället bli en kvalitetshöjning.
Genom att förverkliga dessa krav – val av höga befattningshavare inom staten, tätare byte av makthavarna, rimliga löner och en alliansfri värnpliktsarmé – skulle statsmaskineriet genomgå en genomgripande demokratisering. Vi skulle bryta myndighetsetablissemangets makt och självmedvetande och lägga en grund till ett statsmaskineri som tjänar de folkvalda. Våra förslag skulle även vända dagens utveckling, som syftar till att skapa en krigsmakt som tillhör Nato, något som på ett dramatiskt sätt kommer att minska den demokratiska kontrollen över Sveriges väpnade styrkor.