Måttlig ”vardagsstress” bidrar till hälsosamt åldrande

I en artikel från januari 2023 i The Guardian beskriver David Cox nya rön om “hälsosam stress”. Cox är hjärnforskare och numera frilansande hälsojournalist.

Cox vill lyfta fram att stress inte enbart behöver vara negativ, utan även kan vara positiv. Forskningen visar nämligen att en låg nivå av stress från måttlig träning eller arbete kan förbättra den kognitiva och fysiska förmågan senare i livet. Alla känner till att för mycket stress kan vara skadligt, men i lagom doser spelar stressen också en nyckelroll genom att stärka immunförsvaret, skapa kopplingar i hjärnan som förbättrar den mentala prestationen och genom att bygga den motståndskraft vi behöver under hela livet.

I mitten av 1990-talet sågs stress som något nästan ensidigt dåligt. Men en amerikansk psykiater vid namn Firdaus Dhabhar hade invändningar mot detta.
– Det är inte vettigt att stress alltid ska vara dålig, skadlig eller negativ, menade Dhabhar. Stressreaktionen ”fight-or-flight” är avgörande för överlevnaden. En gasell behöver den reaktionen för att fly från ett lejons käkar och klor lika väl som att lejonet behöver reaktionen för att fånga sin nästa måltid.
– Moder Natur gav oss detta för att hjälpa oss att överleva och frodas, inte för att döda oss.

Under de senaste 20 åren har Dhabhar och andra forskare visat att kortvarig stress kan ha positiva effekter. Ett exempel är att spänningen inför ett kommande lopp kan hjälpa en idrottare att förbereda kroppens inre organ, muskler och skelett i syfte att prestera optimalt. Mild till måttlig fysisk och psykisk stress stimulerar produktionen av vissa nyttiga kemikalier i blodet, aktiverar immunförsvaret och gör det mer kapabelt att bekämpa infektioner. Forskarna har även kunnat visa att måttlig stress till och med kan påverka utvecklingen hos barn innan de föds. Bebisar födda av mammor som upplevde mild vardagsstress under graviditeten hade en mer avancerad utvecklingsnivå vid två års ålder jämfört med barn till mammor som hade haft en relativt avslappnad och ostressad graviditet.

Mild stress och ansträngning har även visat sig kunna förhindra olika krämpor som följer med åldrandet. En nyckel handlar om det som kallas för aerob träning. Detta är den vanligaste träningsform vi använder oss av till vardags, när vi går till jobbet eller cyklar till affären. Forskarna har bland annat fascinerats över fransmannen Robert Marchand, som började tävlingscykla när han gick i pension som 68-åring. Vid 105 års ålder var han den förste 100-plussaren som kunde uppvisa förbättrad hjärt- och kärlhälsa med åldern. De som forskar om hälsosamt åldrande ser Marchand som en indikator på vad som kan vara möjligt om vi fortsätter att applicera hanterbar stress på våra muskler, blodkärl och hjärta när vi åldras.

De flesta människor är dock inte som Marchand, utan många blir gradvis mer inaktiva med åren. Och denna inaktivitet har visat sig förvärra alla åldersrelaterade förändringar som redan äger rum. När musklerna inte utsätts för stress och ansträngning förtvinar musklernas fibrer långsamt och blir allt svagare. Samspelet mellan nervsystemet och musklerna blir också mindre effektivt vilket saktar ned reaktionsförmågan. Detta kan i sin tur öka sårbarheten för fallolyckor.

Andy Philp, som leder programmet för åldrande biologi vid Centenary Institute i Sydney förklarar att om en vuxen man tillbringar fem till sju dagar inaktiv i en sjukhussäng, kommer den att förlora ungefär ett halvt kilo muskelmassa. Men skillnaden mellan en 30-åring och en 80-åring är att den yngre personens kropp kan återhämta sig och regenerera den förlorade muskeln mycket snabbare.

Träning stressar inte bara musklerna: det är också ett träningspass för det centrala nervsystemet. Det ökade blodflödet hjälper dessutom till att skydda hjärnan och kan ha en motverkande effekt mot exempelvis Alzheimers sjukdom. Hjärnstorleken minskar med cirka 5 procent vart tionde år efter 40 års ålder och nedgångstakten ökar när man har passerat 70. Men takten för krympningen saktar ned hos äldre människor som regelbundet sysslar med aerob träning – som exempelvis snabba promenader, löpning, simning och cykling.

Det är inte enbart fysisk aktivitet som kan bromsa åldrandet. Det finns även forskning som visar på vikten av att införliva en betydande mängd mental stimulans i sin dagliga rutin så länge som möjligt. Exempelvis är personer som förvärvsarbetar i 50- och 60-årsåldern mer motståndskraftiga mot kognitiv försämring än de som går i förtidspension. Personer som utmanar sig själva genom att fortsätta arbeta på deltid, sysselsätta sig med någon typ av volontärarbete eller lära sig någon ny förmåga i 80- eller 90-årsåldern kan på detta sätt hålla sin hjärna ung.

Enligt Joyce Shaffer, en psykiater och beteendevetare vid University of Washington i Seattle, har människor som börjat ta pianolektioner i 80-årsåldern kunnat se en förbättring av hjärnans funktion. Shaffer menar att det också kan ha en god inverkan på hjärnans funktion att exempelvis vara socialt engagerad i någon form av aktivitet. En av anledningarna till detta tros vara att kortvariga stressande händelser stimulerar stamceller i hjärnan att föröka sig till nya nervceller, vilket resulterar i en förbättrad mental prestation.

Men gränsen mellan för lite och för mycket stress kan vara hårfin. Forskningen visar på kopplingar mellan kronisk stress och fetma, hjärtsjukdomar, diabetes, depression, astma och Alzheimers. Nyckeln till ett hälsosamt åldrande ligger i att kunna balansera stressen så att den håller sig på måttliga och därmed hälsosamma nivåer. I dagens alltmer stressade arbetsliv kräver detta en strid för bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö.