Internationellt

Värsta jordbävningskatatrofen i modern tid i Turkiet och Syrien

Byggnader som skadats i jordbävningen
Jordbävningskatastrofen i Turkiet och Syrien har skördat över 30 000 dödsoffer.
Patrik Brännberg
Publicerad i
#186
Lästid 4 min

I skrivande stund har dödssiffran i jordbävningskatastrofen i Turkiet och Syrien passerat 35 000 människor. FN beräknar dock att siffran kan stiga till över 50 000 i takt med att fler kroppar hittas i rasmassorna. Katastrofen kan komma att bli den värsta i området i modern tid sett till antalet dödsoffer. Rapporterna om människor som förlorat hela sina familjer är många.

Anledningen till de stora dödstalen är flera. För det första var jordbävningen mycket kraftfull och mätte 7,8 på Richterskalan. Globalt förekommer varje år färre än 20 jordbävningar som mäter över 7,0. Den turkisk-syriska jordbävningen var egentligen en serie av kraftiga skalv. Det första skalvet mätte 7,8 på Richterskalan och följdes efter 11 minuter av ett efterskalv på 6,7. Ytterligare några timmar senare kom ett nytt skalv på 7,5 som i sin tur följdes av ytterligare ett kraftigt efterskalv. Serien av skalv gjorde att hus som klarade den första jordbävningen kanske rasade ihop i något av de efterföljande skalven.

Jordbävningarna inträffade dessutom i områden där många människor bor. Man räknar med att nästan 25 miljoner människor bor i områdena som drabbats (13,5 miljoner i Turkiet och nästan 11 miljoner i Syrien). Många invånare på både den syriska och turkiska sidan är av kurdiskt ursprung.

Norra Syrien har plågats av krig och sanktioner under hela det senaste decenniet. Först försökte Islamiska Staten (IS / Daesh) erövra området, men dessa besegrades slutligen av bland annat de kurdiska väpnade förbanden YPG/YPJ. Det kurdiska självstyre som upprättades i regionen har i flera omgångar bombats av Erdogans turkiska regim. Området har även utsatts för sanktioner från både Al-Assads regim i Syrien och Erdogans i Turkiet – som båda vill bli av med det kurdiska självstyret.

Redan innan jordbävningen var fyra miljoner människor i området beroende av hjälpsändningar, varav många är internflyktingar. Katastrofen drabbar alltså ett redan utsatt område – vilket kommer att försvåra hjälpinsatser. Att jordbävningen inträffade på vintertid är ytterligare ett försvårande faktum. Utan någonstans att bo, utan varma kläder och utan mat kan människor komma att frysa ihjäl under veckorna efter skalvet.

Senaste gången som Turkiet drabbades av en jordbävning med lika många dödsoffer var 1939. Den jordbävningen, som också mätte 7,8 på Richterskalan, krävde 33 000 dödsoffer. Jordbävningen den 6 februari 2023 ser alltså ut att bli den värsta som drabbat Turkiet i modern tid.

Jordbävningskatastrofen pressar Erdogans regim

Redan några dagar efter jordbävningen riktades hård kritik mot hur turkiska myndigheter hanterat katastrofen. Många från de drabbade områdena pekar på att statliga hjälpinsatser dröjt länge. Man jämför med statens insats efter jordbävningen 1999 då militären var på plats med fältsjukhus och tält redan efter några timmar. Den här gången har hjälpinsatserna under de första dygnen baserats på frivilliga insatser från lokalbefolkningen. Skillnaden jämfört med 1999 är att lagen har ändrats så att presidenten själv – Erdogan i det här fallet – måste beordra insatser från militären i krissituationer.

Kritiken blev också hård när myndigheterna blockerade Twitter under ett halvt dygn. Syftet angavs vara för att stoppa spridningen av ”desinformation”. Problemet var att många i katastrofzonen använde sig av Twitter för att dela information om när och var hjälpsändningar skulle anlända eller var jordbävningsoffer fanns begravda. Blockeringen av Twitter kom därför att försvåra hjälparbetet. Bakgrunden är att Erdogan, under förra året, införde en lag som innebar att journalister kunde dömas till tre års fängelse för spridande av ”desinformation”. Kritiker menade att lagen var ett sätt att kväva kritik mot presidenten. En vågad gissning var att Erdogan, denna gång, ville kväva kritik mot hur hjälpinsatserna organiserades.

Enligt turkiska myndigheter har över 6 500 byggnader kollapsat. Även i denna fråga myndigheterna fått utstå kritik, då de ofta åsidosatt byggregler som funnits i flera decennier och som instiftats för att skydda vid jordbävningar. Det turkiska miljö- och urbaniseringsdepartementet uppgav år 2018 att ca 50 procent av alla byggnader i Turkiet uppförts i strid med gällande byggregler. Detta motsvarar nästan 13 miljoner hushåll! Bara i det jordbävningsdrabbade området har 75 000 byggnader fått undantag från byggreglerna.

Regimen har också fått kritik för hanteringen av den jordbävningsskatt som infördes efter en kraftig jordbävning 1999. Pengarna skulle användas för att stärka byggnader och infrastruktur inför kommande katastrofer. Enligt uppgifter från BBC ska jordbävningsskatten ha dragit in motsvarade 4 miljarder euro i skattepengar. Den turkiska regeringen har dock aldrig redovisat hur pengarna använts. Uppgifter förekommer om att pengarna i stället använts för vanliga infrastrukturprojekt, för att betala skulder till IMF eller som stöd till den erkänt korrupta turkiska byggindustrin.

Genom historien har sittande regeringar ofta kunnat använda sig av nationella katastrofer för att samla landet och kväsa oppositionen. Frågan är om Erdogan kommer att klara av detta denna gång. I takt med att siffran över antalet dödsoffer stigit har även kritiken mot regimen ökat. Samtidigt har Erdogan utlyst undantagstillstånd i tre månader och dessutom själv rest runt i de drabbade områdena. Det talas också om att Erdogan kan komma att flytta fram datumet för presidentvalet, som ursprungligen var tänkt att hållas den 14 maj. Huruvida detta kommer att öka Erdogans chanser att sitta kvar vid makten är fortfarande en öppen fråga.