Den svenska coronastrategins misslyckande har sammanfattats i tre rapporter från den statliga Coronakommissionen. Nu försöker delar av etablissemanget, med Svenska Dagbladet i spetsen, att sudda ut detta gigantiska misslyckande genom ett medvetet missbruk av begreppet ”överdödlighet”.

Coronakommissionens kritik var svidande. Redan i sin första delrapport pekade kommissionen på att ansvariga myndigheters och politikers oförmåga att skydda de äldre bidrog till de mycket höga svenska dödstalen. Dödstalen i Sverige var långt högre än övriga nordiska länder. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) riktade dessutom allvarlig kritik mot Sveriges alla 21 regioner för ”allvarliga brister … vad gäller medicinsk vård och behandling av personer på särskilda boenden för äldre under covid-pandemin”. Därför genomför Ivo genomför nu en omfattande granskning av de särskilda boendena för äldre i Sveriges 290 kommuner.

Frågorna om hur sjukvården och äldreomsorgen ska rustas upp för att bland annat stå starkare inför kommande pandemier borde ha dominerat valrörelsen 2022. Men en rad faktorer, inte minst det ryska angreppet på Ukraina, gjorde att ansvariga politiker kunde smita undan sitt ansvar och rikta in valdebatten på andra frågor.

Och nu försöker alltså delar av etablissemanget att ytterligare sudda ut sitt ansvar för den misslyckade svenska coronastrategin som krävde så många liv i onödan – och istället framställa strategin som en framgång! Den 6 mars publicerade Svenska Dagbladet (SvD) en artikel med siffor som de tagit fram tillsammans med en tjänsteman vid Statistiska Centralbyrån (SCB). Siffrorna visade att Sverige hade haft lägst överdödlighet av alla länder inom EU under de tre pandemiåren 2020-2022. Detta konstaterande har sedan spridits av en rad andra medier, inklusive SVT, och tagits som ett bevis för att den svenska coronastrategin inte alls var ett misslyckande. Men varken siffrorna eller SvD:s användning av begreppet ”överdödlighet” tål en närmare granskning. Låt oss reda ut begreppen.

Vad innebär ”överdödlighet”?

Inom den medicinska vetenskapen görs ständigt komplicerade statistiska prognoser över hur många människor som förväntas avlida i ett land under ett visst år. Dessa prognoser måste ta hänsyn till en rad olika faktorer. Hur många som förväntas avlida är exempelvis beroende av hur åldersstrukturen ser ut i landet. I ett land som har en högre andel invånare som är över 80 år kommer det förväntade antalet avlidna att vara större än i ett land med en yngre befolkning. Begreppet ”överdödlighet” används, enkelt uttryckt, när det avlidit fler människor än vad de statistiska prognoserna beräknat. Denna metod för att räkna ut överdödlighet används bland annat av Folkhälsomyndigheten i Sverige och en rad andra smittskyddsmyndigheter runt om i Europa och världen.

SvD och tjänstemannen vid SCB har dock använt sig av en helt annan metod då de beräknat överdödligheten. Istället för att använda sig av den metod som vi beskrivit ovan har SvD enbart jämfört det genomsnittliga antalet dödsfall under pandemiåren 2020-2021-2022 med de tre åren före pandemin (2017-2018-2019). SvD har inte tagit hänsyn till faktorer som ländernas åldersstruktur – något som är särskilt viktigt med tanke på att dödligheten i covid-19 är högre bland äldre personer. Och genom att bara jämföra de tre pandemiåren med de tre åren dessförinnan har SvD inte heller tagit hänsyn till prognoserna över hur många människor som förväntas avlida. Genom att bortse från dessa faktorer blir statistiken som SvD tagit fram med hjälp av tjänstemannen på SCB i det närmaste meningslös – åtminstone för den som vill jämföra överdödligheten under pandemin mellan olika länder.

Den tjänsteman som sammanställde uppgifterna åt SvD har även själv medgett bristerna i metoden i en mailkonversation med SvD:s reporter. Mailkonversationen är offentlig handling. Tjänstemannen skriver bland annat följande:
”Det har dock funnits ganska mycket kritik till det här trubbiga måttet av överdödlighet. Det tar inte hänsyn till ländernas olika åldersfördelning eller om folkmängden ökar eller minskar.”

Sverige på plats 17 av 24

Använder vi oss av den metod som Folkhälsomyndigheten själv och andra europeiska smittskyddsmyndigheter använder för att beräkna överdödligheten får vi en annan bild. EU-organet EuroMOMO sammanställer överdödligheten i 24 europeiska länder. Använder vi oss av uppgifterna från EuroMOMO och sammanställer en lista med överdödligheten under pandemin hamnar Sverige på plats 17. Med denna beräkningsmodell är det alltså 16 länder inom EU som hade en högre överdödlighet än Sverige – och sju som hade en lägre överdödlighet. Bland de sju länder med lägre överdödlighet än Sverige finner vi de enda två andra nordiska länderna på listan: Danmark och Finland (Norge ingår inte i denna statistik).

Är överdödlighet ett bra mått på den svenska pandemihanteringen?

Det finns inget enkelt svar på den frågan. Skälet är att överdödlighet i slutänden är ett statistiskt mått. Och statistiken är inte verkligheten – den är enbart en återspegling av verkligheten. Beroende på hur statistiken sammanställts kan denna återspegling av verkligheten se väldigt olika ut, vilket skillnaderna i mätmetod mellan Folkhälsomyndigheten och SvD visar när det gäller överdödligheten.

Till saken hör också att de olika måtten på överdödlighet blir mindre användbara ju fler länder som jämförs och desto fler år som tas med i jämförelsen. En journalist med en vilja att kontrollera fakta och inte vilseleda allmänheten kan enkelt tillägna sig dessa kunskaper. Detta understryker att syftet med SvD:s artikel är att medvetet försöka sudda ut misslyckandena i den svenska coronahanteringen.

Men oavsett hur mycket SvD försöker vrida och vända på siffrorna talar verkligheten sitt tydliga språk: De svenska myndigheternas och politikernas senfärdiga agerande och oförmåga att skydda de äldre ledde till ett väldigt stort antal döda under pandemins inledande år. När vaccinationerna kom igång under 2021 sjönk dödstalen. Men ser vi till det faktiska antalet personer som avlidit i covid-19 i Sverige under perioden 1 januari 2020 till 7 mars 2023 så ligger detta antal betydligt högre än i övriga nordiska länder. Se tabell nedan.

Land	Antal avlidna totalt	Antal avlidna per 1 miljon invånare
Sverige	23 731	2 297,8
Danmark	8 284	1 422,7
Norge	5 213	971,2
Finland	8 936	1 617,3

Källa: Världshälsoorganisationen WHO, 7 mars 2023

Kommentar: Drygt tre år efter att pandemin inletts är det fler människor, i absoluta tal, som dött i corona i Sverige än i Danmark, Norge och Finland tillsammans. Även sett till befolkningarnas storlek är antalet avlidna i covid-19 markant större i Sverige än i övriga nordiska länder.

Cynism och förakt

Vissa debattörer som försvarat den svenska coronastrategin, exempelvis professor Johnny Ludvigsson, har framfört uppfattningen att många av de äldre som dog under det första pandemiåret var så pass gamla att de ändå hade dött inom ett par månader. Detta är en oerhört cynisk och föraktfull attityd. Dels mot alla de drygt 23 000 som avlidit i covid-19 i Sverige, dels mot deras anhöriga som berövades veckor, månader eller år tillsammans.

Svenska Dagbladets lögnaktiga missbruk av begreppet överdödlighet speglar samma cyniska och föraktfulla attityd. SvD, och övriga medier som likt papegojor upprepar tidningens slutsatser, riskerar även att bidra till att nödvändiga satsningar för att rusta upp sjukvård och äldreomsorg prioriteras ned eller uteblir. Och att metoder och rutiner inte förbättras inför nästa pandemi. Detta är helt oacceptabelt.

Missbruk av begreppet ”överdödlighet” för att sudda ut det svenska coronamisslyckandet

Vad innebär ”överdödlighet”?

Sverige på plats 17 av 24

Är överdödlighet ett bra mått på den svenska pandemihanteringen?

Cynism och förakt

Källor och bakgrundsmaterial:

Davis Kaza

1 svar på ”Missbruk av begreppet ”överdödlighet” för att sudda ut det svenska coronamisslyckandet”