Internationellt

Försöker USA tvinga Ukraina till förhandlingsbordet?

Zelenskyj och Biden
Håller en spricka på att uppstå mellan Joe Biden och Volodymyr Zelenskyj? Foto: Hindustan Times
Davis Kaza
Publicerad i
#187
Lästid 3 min

Två separata undersökningar rörande sabotaget av gasledningarna Nordstream 1 och 2 pekar mot att det var grupper kopplade till Ukraina som kan ha genomfört sprängningarna. En av läckorna var en person från Joe Bidens egen administration. Seriösa bedömare tror att detta antyder att USA förbereder sig för att uppnå en fred som innebär att Ryssland behåller vissa ockuperade områden.

Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap och senior forskningsrådgivare vid Utrikespolitiska institutet, uttalade sig om Ukrainakriget i radioprogrammet Godmorgon världen den 12 mars. Hallenberg fick frågan om varför uppgifterna om en eventuell ukrainsk inblandning i Nordstream-sabotagen läcker ut just nu, och hänvisade då till den debatt som pågår i USA rörande hur långt man kan stödja Ukraina.
– Det finns en oro för att kriget ska sprida sig och att Nato ska dras in, därför vill man inte att Ukraina ska ge sig på ryska intressen utanför det ukrainska territoriet, sa Jan Hallenberg i Godmorgon världen.
– Möjligen vill USA i förlängningen också förbereda för en förhandlad fred som inte når fullständigt så långt som Ukraina vill, till exempel att återerövra Krim, fortsatte Hallenberg.

Hallenberg menar att Ukraina kan komma att få ”nöja sig” med att återerövra en del av det territorium som Ryssland idag ockuperar.
– Jag tror att det kommer bli ett tryck under andra halvan av året på Ukraina att förhandla och man kan möjligen också se den här läckan i det här sammanhanget, avslutade Hallenberg.

Republikanernas motvilja

I en artikel från Utrikespolitiska institutet från den 6 februari redogör Hallenberg för några av de faktorer som kan få USA att minska sitt stöd till Ukraina och rikta in sig på fredsförhandlingar. Hallenbergs utgångspunkt är att den militära konflikten av allt att döma gått in i ett dödläge där varken Ukraina eller Ryssland ser ut att kunna göra några större genombrott.

Den första faktor som Hallenberg tar upp är att det omfattande militära stöd till Ukraina som USA beslutade om under 2022 trappas av under slutet av 2023. Republikanerna, som idag har majoriteten i representanthuset, är långt mindre intresserade av att betala ut stora stödpaket till Ukraina än Joe Bidens demokrater. Detta innebär att nya stora stödpaket kommer att bli svåra att rösta igenom i kongressen. Om USA:s stöd till Ukraina minskar kommer detta, enligt Hallenberg, sannolikt även att minska EU-ländernas stöd.

En annan faktor som Hallenberg nämner är det kommande presidentvalet 2024. Skulle en republikan vinna valet kommer stödet för ett fortsatt krig sannolikt att minska ytterligare. Men även Demokraterna kan komma att ändra sin position. Hallenberg skriver:
”För Joe Biden som ser ut att försöka bli omvald kommer rimligen uppfattningen om Ukrainakriget att ändras. Biden kan i så fall väntas vilja hitta något slags förhandlad lösning eller ett vapenstillestånd som får slut på krigshandlingarna.”

NyA:s kommentar: Bakgrunden till att Joe Biden kan komma att ändra uppfattning om Ukrainakriget är den krigströtthet som finns i USA sedan krigen i Afghanistan och Irak, samt de efterföljande ockupationerna av dessa länder. Enbart den 20-åriga ockupationen av Afghanistan, som slutade i ett förnedrande nederlag och talibanernas återkomst till makten, kostade de amerikanska skattebetalarna ca 2 000 miljarder dollar. Till detta kommer de väldiga inhemska problem som finns i USA idag – inte minst i form av inflation och hotande lågkonjunktur.

Sammantaget är det alltså mycket som pekar på att USA kan komma att pressa den ukrainska regeringen att gå med på en fred som innebär att Ryssland behåller vissa av de ockuperade områdena. Läckan rörande Nordstream-sabotagen utgör sannolikt det första tecknet på denna förändring.

Davis Kaza

Redaktör

Lämna en kommentar