Inrikes

Amineh Kakabaveh – en unik person i svensk politik

En somrig bild på Amineh Kakabaveh
Amineh Kakabaveh har kämpat mot hedersförtryck och för kvinnors rättigheter under hela sitt liv. Foto: Privat
Davis Kaza
Publicerad i
#189
Lästid 9 min

Amineh Kakabaveh är ett av de mest kända namnen i Sverige när det gäller kampen mot hedersförtryck och för kvinnors rättigheter. År 2016 utsågs hon till ”årets svensk” för detta arbete. Men arbetet mot hedersförtryck har även haft sitt pris. Kakabaveh har utsatts för, ibland hårda, angrepp. Dels från de krafter som upprätthåller hederskulturens normer. Dels från ledningen för Vänsterpartiet – det parti hon länge tillhörde men slutligen lämnade i augusti 2019.

  1. Med udden mot Erdogan – och mot hedersförtryck och våld
  2. Uppväxten i det iranska Kurdistan formade Kakabavehs engagemang
  3. Från flykting till riksdagsledamot
  4. Oberoende socialist – med makten att utse en statsminister

Med udden mot Erdogan – och mot hedersförtryck och våld

Sedan Sveriges ansökan om medlemskap i Nato har Amineh Kakabaveh återigen hamnat i hetluften. Bakgrunden är de krav som den turkiska regimen, under ledning av president Erdogan, har ställt på Sverige. Erdogan krävde bland annat att Sverige skulle upphöra med sitt samarbete med det kurdiska självstyret i Syrien – ett samarbete som Kakabaveh var drivande i att få till stånd.

I maj 2022 ville Turkiets ambassadör i Sverige att Amineh Kakabaveh skulle utlämnas till Turkiet. När ambassadören pressades av media backade han och kallade det hela för ett ”missförstånd”. Kakabaveh har även hängts ut som ”terrorist” i turkiska medier och Erdogan lär ha syftat på henne då han i september ifjol påstod att ”terrorister har infiltrerat svenska riksdagen”.

Låter sig inte tystas

Kakabaveh har dock inte låtit sig tystas. Hennes engagemang för kurdernas rättigheter verkar istället ha stärkts. Under påsken 2023 deltog hon i en konferens i det franska parlamentet – om kurderna, kvinnokampen, demokrati och mänskliga rättigheter i Turkiet. En vecka senare var Kakabaveh inbjuden till en konferens i Oslo där hon talade om kurdernas situation och kopplingen till Sveriges ansökan om Natomedlemskap.

Till vardags är Amineh Kakabaveh ordförande i föreningen Varken Hora eller Kuvad. Föreningen kallar sig feministisk och antirasistisk och bildades år 2005. Förlagan var den franska organisationen ”Ni Putes Ni Soumises” som arbetar för kvinnors rättigheter i utsatta förortsområden, bland annat i Paris. Även den organisation Kakabaveh grundade arbetar ute i förorterna.

En viktig del i Varken Hora eller Kuvads arbete handlar om att öka kunskaperna om hedersrelaterat våld och förtryck. Under många år rådde en beröringsskräck kring dessa frågor i Sverige. Den som ville lyfta fram hedersförtrycket riskerade att bli utfryst – eller kallad för rasist. De senaste åren har debattklimatet förändrats, men kunskaperna om problemen är fortfarande bristfälliga i stora delar av samhället.

Varken Hora eller Kuvad bedriver därför ett intensivt påverkansarbete, bland annat genom Hederspodden och via tidskriften Förortsfeministen. Amineh Kakabaveh föreläser ofta på olika skolor, lärosäten och SFI-utbildningar. Föreningen erbjuder även en distanskurs på temat ”Förtryck i hederns namn” tillsammans med Viskardalens Folkhögskola som riktar sig till de som vill lära sig med om hedersförtrycket.

Arbetet mot hedersförtryck och för kvinnors rättigheter har löpt som en röd tråd genom hela Amineh Kakabavehs politiska engagemang.

Kakabaveh föreläser för SFI-elever i Botkyrka. Foto: Privat

Uppväxten i det iranska Kurdistan formade Kakabavehs engagemang

Amineh Kakabavehs politiska engagemang grundlades under hennes uppväxt i den iranska delen av Kurdistan. Hon föddes under den första halvan av 1970-talet i den lilla bergsbyn Torjan, nära gränsen mot Irak. Familjen levde under fattiga förhållanden. Som barn skolades Kakabaveh in i hederskulturens normer och regler. Trots att familjen hade förhållandevis progressiva värderingar så var pressen att upprätthålla de traditionella strukturerna stor.

När Kakabaveh var 5-6 år gammal utbröt den iranska revolutionen. Det var då mullorna under ledning av Ayatollah Khomeini tog makten och upprättade den brutala islamistiska diktatur som finns kvar än idag. Amineh minns hur hela familjen satt samlad kring radion och lyssnade på rösten som berättade att Irans tidigare diktator, shahen, hade flytt landet. När Khomeini kom till makten gick regimen till skoningslöst angrepp mot alla som hade motsatt sig den islamistiska diktaturen. Bland det hårdaste motståndet fanns bland kurderna.

Diktaturens förtryck drabbade Kakabaveh på många sätt. Hon tvingades exemelvis bära hijab (slöja) och misshandlades av moralpolisen då hon bar slöjan fel. Ett av Kakabavehs starkaste minnen från den tiden är då hennes far misshandlades svårt av polisen. Hennes bror hade ritat en skämtteckning av Ayatollah Khomeini och kastats i fängelse. Polisen bankade på dörren och släpade iväg Kakabavehs pappa. Tidigt på morgonen kom de tillbaka och kastade pappan på marken, medvetslös, utanför familjens hem.

Anslöt till peshmerga som 13-åring

Mitt i det brutala förtrycket fanns även ett starkt motstånd mot Khomeinis diktatur. Även detta präglade Kakabavehs uppväxt. Partiet Komala, som betecknar sig som socialistiskt, hade ett brett stöd bland kurderna i Iran. Och för att skydda sig mot regimens våldsamma angrepp mot kurderna hade Komala upprättat väpnade förband, s.k. peshmerga. Flera av Amineh Kakabavehs släktingar var med i Komalas peshmerga-grupper. Och när Kakabaveh var 13 år gammal rymde hon hemifrån för att själv ansluta sig till peshmerga.

Under fem år var hon en del av Komalas peshmerga. Hon ingick inte själv i de stridande förbanden, utan sysslade främst med att sprida Komalas uppfattningar bland befolkningen. Senare blev hon även livvakt åt ledande personer inom Komala. Under 1980-talet pågick ett krig mellan Iran och Irak. När kriget tog slut riktade den irakiske diktatorn Saddam Hussein, bokstavligen, gevären mot kurderna. Kakabavehs peshmerga-grupp kom därför även att passera gränsen till Irak för att delta i striderna mot Saddam Hussein. När den kurdiska byn Halabja utsattes för en gasattack av Saddam Husseins regim i mars 1988 befann sig Kakabaveh bara några kilometer därifrån. I Halabja dödades uppåt 5 000 människor och cirka 10 000 skadades.

Efter det s.k. Gulfkriget 1991 upprättades ett kurdiskt självstyre i norra Irak. Dessförinnan hade bittra strider blossat upp inte bara mellan kurdiska peshmerga och Saddam Hussein, utan även mellan olika grupper av peshmerga. I och med upprättandet av självstyret i Irak slöt kurderna även fred inbördes. Men de som tillhört Komalas peshmerga levde i flyktingläger och var fortfarande förföljda av agenter från regimen i Iran.

Många bestämde sig i detta läge för att fly – däribland Amineh Kakabaveh. År 1992 kom så Kakabaveh till Sverige som kvotflykting.

Från flykting till riksdagsledamot

Amineh Kakabaveh fortsatte att kämpa för kvinnors rättigheter och mot hedersförtryck i Sverige. Hon utbildade sig till socionom och började arbeta som socialarbetare. Amineh gick även med i Vänsterpartiet. Och 2005 startade hon föreningen Varken Hora eller Kuvad.

Redan då Kakabaveh fick sitt första jobb som socionom år 2002, i Botkyrka, mötte hon den beröringsskräck som präglat debatten om hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. När hon presenterade en kartläggning rörande hedersförtryck bland ungdomar i Botkyrka var det många som drog öronen åt sig. Kartläggningen visade på omfattande problem. Alarmerande många ungdomar levde under hotet om att giftas bort. Kakabaveh kallades upp till socialchefen – men inte för att diskutera hur problemen skulle lösas. Istället fick hon uppmaningen att inte tala så högt om resultaten av kartläggningen. Kakabaveh blev rosenrasande.

Hon hoppades på att få stöd inom Vänsterpartiet. Men det fick hon inte. Istället växte en djup motsättning fram mellan Kakabaveh och partiledningen i V. År 2006 valdes Kakabaveh in i riksdagen som ersättare. När en av Vänsterpartiets ordinarie ledamöter avgick 2008 blev Kakabaveh ordinarie. Hon hamnade sedan på valbar plats på Vänsterpartiets riksdagsvalsedlar både 2010 och 2014. Därefter hände något.

Det stora flyktingmottagandet under åren 2012-2015 innebar att integrationspolitiken hamnade i centrum för debatten i Sverige. Personer som Amineh Kakabaveh, som varnat för de problem som höll på att växa fram i storstädernas segregerade förorter, intensifierade sin verksamhet. År 2016 presenterade Varken Hora eller Kuvad två egna kartläggningar av hedersförtryckets omfattning i Stockholms respektive Göteborgs förorter som fick stor uppmärksamhet och som sannolikt bidrog till att förändra debattklimatet.

Samtidigt blev de som länge velat tysta debatten om hedersförtryck – bland dem ledningen inom V – allt mer aggressiva. När Kakabaveh, av misstag, delade en video med rasistisk avsändare i sociala medier fick partiledningen inom V en förevändning att angripa henne. Partiledningen ansåg sig sakna förtroende för Kakabaveh och uppmanade henne att ta en månads time-out från utåtriktat partiarbete. Jonas Sjöstedt skrev senare i sina memoarer att Kakabaveh bara hade utnyttjats av en grupp interna kritiker inom Vänsterpartiet som syftade till att ”knäcka” partiledningen!

Petades från valsedeln

Inför riksdagsvalet 2014 hade Kakabaveh stått på tredje plats på Vänsterpartiets riksdagsvalsedel för Stor-Stockholm. När riksdagsvalsedlarna för Stor-Stockholm skulle fastställas inför valet 2018 fanns Kakabaveh inte ens med i valberedningens förslag. Men på valkonferensen som skulle fastställa valsedeln gjorde medlemmarna uppror mot att Kakabaveh ställts utanför. En intern omröstning ägde rum bland medlemmarna. När omröstningen var klar visade det sig att medlemmarna hade kört över valberedningen genom att placera Kakabaveh på åttonde plats på riksdagslistan från Stor-Stockholm. När personkryssen räknats efter valet hade Kakabaveh fått näst flest kryss av alla på riksdagslistan – enbart slagen av partiledaren Jonas Sjöstedt! Omröstningen på valkonferensen i Stockholm visade att Kakabaveh hade medlemmarna med sig.

Framgången beseglade troligen Kakabavehs öde. Partiledningen hade misslyckats med att peta henne från riksdagen samtidigt som hennes stöd bland medlemmarna hade bekräftats. I hemlighet förberedde sig partiledningen då för att utesluta Kakabaveh. När uteslutningsplanerna blev kända, via media, valde Kakabaveh att lämna Vänsterpartiet.

Oberoende socialist – med makten att utse en statsminister

Under sina sista år i riksdagen var Amineh Kakabaveh en s.k. politisk ”vilde”. Själv föredrog hon att kallas ”oberoende socialistisk riksdagsledamot”. På grund av det parlamentariska läget kom Kakabavehs riksdagsmandat att spela en oproportionerligt stor roll.

När Magdalena Andersson skulle väljas till statsminister i november 2021 hängde valet på ett enda mandat – Kakabavehs. För att få Kakabavehs stöd lovade Socialdemokraterna att fördjupa sitt samarbete med PYD, det dominerande partiet i det kurdiska självstyret i Syrien. Knutna till PYD finns de väpnade förbanden YPG/YPJ som spelade en avgörande roll i att besegra Islamiska Staten / Daesh.

Två regeringars kryperi för Erdogan

S fördjupade samarbete med PYD kom att spela en stor roll bara ett knappt halvår senare, när Sverige ansökte om medlemskap i Nato. Turkiets president Erdogan anser nämligen att det kurdiska självstyret leds av ”terrorister”. Erdogan har vid två tillfällen beordrat bombningar, både med artilleri och flyg, av det kurdiska självstyret. Den första vågen av bombningar skedde under hösten 2019. Den andra vågen av bombningar inleddes i slutet av 2022 och pågår ännu.

Erdogan krävde att Sveriges regering skulle avbryta allt samarbete med det kurdiska självstyret i Syrien – och dåvarande statsminister Magdalena Andersson gav efter. Ulf Kristerssons regering har fortsatt kryperiet för Erdogan genom att offentligt ta avstånd från PYD och YPG/YPJ. Amineh Kakabaveh har varit en av de skarpaste kritikerna av kryperiet för Erdogan. Detta är bakgrunden till att den turkiske ambassadören i maj 2022 ville se Kakabaveh utlämnad till Turkiet – för att sedan backa. Detta är också bakgrunden till att Kakabaveh kallas för terrorist i turkisk media.

Amineh Kakabaveh har spelat en väldigt viktig roll i kampen mot hedersförtryck och för kvinnors rättigheter, bland annat i svenska förorter. Kakabaveh har också engagerat sig hårt mot kryperiet för Erdogan och Nato. Hon har använt riksdagen som en plattform för att driva viktiga frågor utanför riksdagen. Denna metod borde fler använda sig av.